Kategori: Nyheter

Ända sedan den stora skattereformen 1990 har ränteavdragets vara eller inte vara debatterats flitigt. Vissa år är debatten dock mer på modet än andra, och just nu under hösten 2016 kommer ränteavdraget att bli en het potatis i politiken.

Det är Vänsterpartiet som har börjat höja rösten och man har gjort det med ett krav på att ränteavdragen snarast ska börja trappas ned. Läget är till och med så skarpt att partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson menar att ett lägre ränteavdrag måste genomföras redan nästa år.

Krav på snabb nedtrappning

Just nu pågår budgetförhandlingarna i regeringskansliet. Höstbudgeten ska sedan klubbas den 20 september i riksdagen. Som ett samarbetsparti till regeringen menar Vänsterpartiet att man ska ha inflytande över budgeten och ett av de krav man ställer upp är att åtgärder ska göras vad gäller ränteavdraget. Ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson menar att ”det är rimligt att man lyssnar på den debatt som förs i samhället om bostadsbrist […]”, detta enligt en intervju i DN. De åtgärder som Vänsterpartiet kräver är en första nedtrappning under 2017 och en sänkning av maxtaket till exakt 100 000 kr per år och person.

Socialdemokraternas Veronica Palm är av samma uppfattning. Hon menar att den kapitalöverföring som ränteavdraget ger dem som äger sina boenden behövs för att bygga fler bostäder i offentlig regi.

Även Miljöpartiet väntas uppmärksamma att en omgörning av reglerna kan vara ett lämpligt steg för att få bukt med bostadsbristen, så det verkar onekligen som att frågan kommer att diskuteras.

Visst stöd från regionala S-förbund

Finansminister Magdalena Andersson har hittills inte uttalat sig specifikt i frågan, men hon har tidigare uttalat att den borgerliga regeringen under dess senaste mandatperiod gjorde ett misstag när den inte utnyttjade det gyllene tillfälle som uppstod när fastighetsskatten avskaffades.

Inom de regionala S-förbunden råder delade meningar. Ett par av dem är emellertid fast inställda på att en omreglering bör göras. De regionala förbunden i Stockholm respektive Skåne är två av dem.

20 år är lång tid

En första nedtrappning av ränteavdraget för lån kan enligt ovan komma att ske inom kort, även om inget är säkert. En fullständig utfasning kommer dock att ta mycket lång tid, säkerligen upp emot 20 år. Det är alltså inte så att det, även om regeringen skulle ta fram en budget med någon ändring av reglerna kring ränteavdraget, blir någon mer omvälvande förändring nästa år.

Kerstin af Jochnick, som är förste vice riksbankschef (det finns av någon anledning fyra stycken vice chefer), är inte den frontfigur i riksbanken som gör flest framträdanden i media, men hon är en flitigt förekommande talare hos bankerna. I ett tal för Handelsbankens ledning fredagen den 19 augusti presenterade hon uppgifter som både ger ledning till hur riksbanken ser på kommande räntehöjningar och hur ekonomin kan utvecklas som helhet.

Oroande skuldsättning

Att riksbanken ser orosmoln på den ekonomiska himlen till följd av den per capita höga skuldsättningen i Sverige är inga nyheter. En nyhet är emellertid att riksbanken, såsom riksbankschef af Jochnick meddelande i sitt tal, menar att det är viktigt att angripa orsakerna till den under lång tid ökande skuldsättningen inom ”flera politikområden” (Källa).

Det är ett något vagt uttalande och vi kan nog lägga in en hel rad möjliga åtgärder i detta. Klart är emellertid att det verkar som att riksbanken gärna ser att politikerna börjar fundera på ett helt batteri av åtgärder.

För den som idag äger en bostad och den som funderar på att köpa en bostad kan vice riksbankschefens uttalande upplevas som bekymmersamt. De senaste åren har först införts ett krav på lägre belåning för fastighetsägare genom bolånetaket. Sedan infördes amorteringskravet med tvingande amortering på belåningsgrader över 50%. Vad som diskuteras nu är en skuldtakskvot, som skulle innebära att en bolånetagare inte får vara belånad över en viss multipel av årsinkomsten. Enligt preliminära förslag skulle kvoten ligga på mellan 6-8 gånger. För ett bolån på till exempel 3 miljoner krävs då en årsinkomst på mellan 375 000 kr och 500 000 kr.

Den låga räntan ger ”lånefesten”

Ett begrepp som har blivit populärt för att beskriva den ökade skuldsättningen framför allt på grund av bolån är ”lånefest”. Låga räntor, en god likviditet hos bankerna och en allmänt sett god ekonomi hos låntagarna är de tre faktorer som ligger bakom kalaset.

Detta var också något af Jochnick berättade om i sitt tal. Ekonomin i Sverige går bra och konjunkturen är stark. BNP-tillväxten är på väg upp och arbetslösheten sjunker. Samtidigt menar hon att det krävs att den positiva ekonomiska utvecklingen – med ökad inflation som en av följderna – fortsätter. Varje hack i kurvan kan innebära en försening av räntehöjningar med en fortsatt lånefest bland annat inom bolån som följd.

Vilken inlåningsränta erbjuder din bank? Visst är det väl 0%? Och, hur mycket får du om du binder medlen på ett sparkonto i ett år eller mer? Visst rör det sig om några tiondelar av en procentenhet? Det har inte gått riktigt så långt att vi får betala för att ha pengar innestående på transaktionskonton, något som den brittiska banken RBS har varnat för, men vi sparare får kallt räkna med nollräntor på vår inlåning i ytterligare ett par år.

Men, nischbankerna då? Jo, det finns nischbanker som kan erbjuda betydligt mer än nollränta, särskilt om du binder pengarna på ett år eller mer. På vår jämförelse av sparräntor kan du se till exempel att Marginalen Bank kan erbjuda betydligt mer intressanta räntesatser.

Den som vill ha en högre ränta än så på sina sparpengar ska sikta in sig på två andra segment av kreditbolag och finansbolag, nämligen dels så kallade inlåningsföretag och P2P-företag. Dessa är automatiskt mer riskfyllda eftersom de inte är anslutna till den statliga insättningsgarantin. Frågan är då om risken är värd att ta? I en artikel i Privata Affärer menas att risken är för hög. Ordet som används är till och med ”lottsedel”. Är det då riktigt? Det kan vara bra med en mer nyanserad bild och nedan presenterar vi lite kort om inlåningsföretag och P2P-företag.

Inlåningsföretag ger upp till 10% i ränta

Tittar du på förstasidan på Ränta.com ser du att bolaget 4Spar erbjuder räntesatser på mellan 6,50 – 10%. Hur är det möjligt, undrar du kanske. Det finns två anledningar, nämligen:
1. 4Spar är ett inlåningsföretag som använder dina sparpengar i sin verksamhet inom utlåning
2. 4Spar är inte anslutet till insättningsgarantin.

Inlåningsföretag är sådana som använder inlåning på sparkonton som ett sätt att finansiera verksamheten inom exempelvis privatlån. Det finns inget annat sätt för dessa aktörer att låna pengar (storbanker kan till exempel låna av Riksbanken) och därmed måste sparkunderna erbjudas aptitliga räntor. Att räntorna kan vara på upp till 10% möjliggörs också av att utlåningsräntorna är ännu högre än så.

Vad innebär då egentligen det faktum att 4Spar inte är anslutet till Riksgäldens system för insättningsgaranti? I korthet innebär det att dina pengar går förlorade i händelse av bolagets konkurs.

Ett bolag sätts i konkurs i det fall det inte kan betala sina borgenärer. Både bolaget i sig och en borgenär kan ansöka om att konkursförfarande ska inledas. Den siffra i bolagets räkenskaper som är viktigast i sammanhanget är summan för bolagets tillgångar. Så länge det finns tillgångar finns också möjlighet att betala. Det kan därför vara intressant att titta på ägarbolaget 4finance AB:s finanser. I det senaste bokslutet går att utläsa att summan av tillgångar uppgick till cirka 360 miljoner kronor. En annan siffra att titta på är resultatet (vilket var +93 miljoner för helåret 2015). Dessa uppgifter, som du enkelt själv kan hitta vid en sökning på exempelvis Allabolag.se, är indikationer på stabila finanser.

P2P-utlåning

P2P, som är en förkortning av ”peer to peer”, eller privatperson till privatperson på ren svenska, är ett begrepp som sedan något år tillbaka är aktuellt för utlåning. En aktör som använder sig av den här modellen har som affärsidé att sammanföra långivare med låntagare med syfte att dels ge långivarna högre ränta än vad de skulle få på ett bankkonto, och dels ge låntagarna bättre chanser till lägre räntor.

Lendify är en av de främsta aktörerna inom P2P-lending och en stor anledning är den konkurrenskraftiga sparräntan som långivarna kan ta del av. Snittåterbäringen för perioden 2015-07-01 – 2016-06-30 var 6,38%.

Precis som 4Spar är Lendify inte anslutet till insättningsgarantin. Anledningen är solklar; Lendify är inte en långivare i lagens mening, utan i stället en slags plattform där låntagare och långivare möts. Så, vad händer om Lendify skulle försättas i konkurs? Jo, Lendify kommer då att tvingas upphöra med sin uppgift som låneförmedlare, men själva låneavtalen upplöses inte automatiskt. Varje lån kommer att fortsätta löpa enligt de villkor som anges i låneavtalen.

Viktigt att notera med en långivare som Lendify är att varje lån i sig ger upphov till en kreditrisk och det är långivaren som står den risken, inte Lendify.

Lägre boräntor och högre sparräntor – det är en kombination som garanterat ger mer pengar i hushållskassan varje månad. Trots att det finns mycket pengar att spara, är det inte särskilt många som tar sig tid att ta de steg som krävs. Det är lite synd, särskilt som arbetet inte direkt är besvärligt och inte behöver ta lång tid.

Nischbankerna leder utvecklingen

Lite elakt kan man säga att storbanker som Nordea, Swedbank och Handelsbanken är stora av en anledning – att de tar ut de högsta priserna. De största bankerna är sällan billigast vare sig det gäller bolån eller ränta på sparkonton. Det är en direkt anledning till att den som vill spara pengar på boräntan eller få mer ränta på sparkontot, eller både och, ska sikta in sig på den skara aktörer som brukar gå under benämningen nischbanker. Dessa aktörer har ett mindre omfattande utbud av tjänster och många gånger specialiserar de sig på att vässa sitt erbjudande inom ett eller ett par specifika tjänster. Det kan vi kunder tjäna på!

Tittar vi på hur det ser ut för boräntor ger en snabb översikt att Ålandsbanken och MittBolån är de två billigaste aktörerna. Under juni månad var dessa två aktörer de som erbjöd sina nya och befintliga kunder de lägsta räntorna. På den andra sidan skalan hittar vi betydligt större aktörer såsom exempelvis Länsförsäkringar och Handelsbanken.

Går vi sedan över till att jämföra sparräntor är det helt klart så att ju större bank, desto lägre ränta. Ingen av de traditionella bankerna erbjuder någon ränta över huvud taget på sparkonton med fria uttag, men många nischbanker kan erbjuda upp till 1%. Det är inte mycket historiskt sett, men taget i beaktande att riksbankens reporänta är negativ kan väl vilken positiv ränta som helst förmånlig, även om den bara uppgår till någon procent eller några tiondelar av en procentenhet.

Har du möjlighet att undvara dina sparpengar något år eller två, kan du hos en del nischbanker också välja att öppna så kallade fasträntekonton, som löper med en betydligt högre ränta.

Mer i plånboken – fem enkla steg

Utnyttjar du kombinationen med förhållandevis låg ränta på bolån och förhållandevis hög ränta på sparkonto har du möjlighet att få en hel del extra i plånboken varje månad. För de flesta blir det minskningen i kostnaderna för boendet som ger störst effekt, men det skadar inte att maximera möjligheterna att få betydligt mer än nollränta på sparkontot, till exempel om du håller på att bygga upp en buffert.

Här nedan har du fem enkla steg du kan följa för att på så sätt få mer pengar i plånboken.

1. Jämför sparräntor hos nischbankerna och välj den som har de bästa villkoren för dig (undersök till exempel frågan om fria uttag samt hur det ser ut med insättningsgarantin)
2. Ta fram alla papper kring hur dina bolåneräntor ser ut
3. Jämför snitträntor hos både storbankerna och mindre bolåneinstitut
4. Kontakta de banker som uppenbarligen kan erbjuda de lägsta räntorna i snitt, alternativt ta hjälp av en låneförmedlare
5. Ta in offerter och förhandla med långivarna

Boräntorna har uppenbart bottnat. Det är tydligt vid en jämförelse av bankernas och bolåneinstitutens snitträntor för månaderna april-juni. Att de har bottnat betyder dock inte att de är på väg uppåt, och i en färsk rapport från SBAB presenteras en prognos som visar att bolånekunder först i början av 2018 kan få räkna med att betala mer för rörliga bolån.

Räntan når 2% först 2018

Riksbankens räntebana är under lupp just nu. I början av juli meddelade Riksbanken att man räknar med att göra en första räntehöjning någon gång under kvartal tre 2017. Centralbankens prognoser har emellertid varit mycket opålitliga i de senaste årens turbulens på de finansiella marknaderna och revideringar har gjorts vid i princip varje direktionsmöte. Statliga SBAB är av uppfattningen att Riksbanken förmodligen kommer att få skjuta på den första räntehöjningen in i 2018 och i en prognos presenterar bolåneinstitutet uppgifter om att tremånadersräntan kommer att nå upp till 1,90% först under våren 2018. Det skulle alltså innebära att det fortfarande långt in på 2018 kommer att vara möjligt att teckna nya/omförhandla rörliga bolån på under 2,00% i närmare två år till.

I prognosen från SBAB meddelas också bolåneinstitutets syn på bolåneräntan i slutet av 2018. Man räknar med en ytterligare höjning från Riksbanken och den skulle resultera i listräntor på omkring 2,40%. Det handlar då fortfarande om listräntor som riktpriser och snitträntan kommer förmodligen att vara lägre än så.

Mycket lågt premium för bundna räntor

Bunden ränta innebär ökade kostnader för bankerna och det medför att det alltid finns ett litet ”premium”. Vad det innebär är att bolånetagarna får betala för bankernas upplåningskostnader. Denna extra kostnad är för tillfället historiskt låg och som exempel kan nämnas att det är mycket små skillnader mellan listräntorna för bundna räntor på 1-3 år jämfört med den rörliga tremånadersräntan. Den lägsta listräntan i skrivande stund är 1,69% och det kan jämföras med den lägsta listräntan för två år som ligger på 1,72% och den för tre år som ligger på 1,75%.

Den som funderar på att binda rörliga bolån på lite längre tid, och har en god förhandlingsposition kan med fördel jämföra räntor och spela ut långivarna mot varandra. Det bör finnas goda möjligheter att få en ränta som ligger en bra bit under 2% på lån på tre år och det kan ge en besparing när räntorna börjar klättra uppåt.

Du kan inte ha undvikit att uppmärksamma att britterna dagen före midsommarafton gick till valurnorna för att lägga sin röst på ”Leave” eller ”Remain”. Resultatet av folkomröstningen blev att ”lämna EU”-sidan vann. Marginalen var inte stor, men den var ändå ganska klar, och veckorna efter omröstningen har präglats av politiska stormar och svajiga finansmarknader.

Brexit, det vill säga det att Storbritannien kommer att inleda förhandlingar om att lämna EU, får efterverkningar både på kort och lång sikt. Den första effekten blev oroligheter på aktiemarknaderna och den andra blev att centralbankerna över hela Europa åter började stimulera ekonomin. Men, vad kan följderna tänkas bli på lite längre sikt och hur slår Brexit mot din privatekonomi?

I korthet kan de huvudsakliga effekterna sägas vara följande. Nedan kan du läsa mer om respektive effekt.

• Fortsatt låga räntor på lån och sparande
• Större risk i sparande i aktier och fonder
• Billigare att semestra i Storbritannien
• Risk för neddragningar i företag med stort fokus på Storbritannien

Lägre räntor

Idag har vi minusränta i Sverige och detsamma gäller i både EMU-området och i en del andra stater i Europa. Anledningen är att inflationen är obefintlig. Med Brexit förväntas både privatpersoner och företag strama åt utgifterna och det är inte direkt receptet för ökad inflation. Brexit kommer kanske inte innebära ytterligare räntesäkningar, men förmodligen skjuter riksbanken på den första planerade räntehöjningen. Experterna är idag relativt eniga om att den första räntehöjningen kommer tidigast 2018.

Osäkerhet om tillväxten i världsekonomin

Världsekonomin har fortfarande inte riktigt fått upp ångan efter finanskrisen och det råder osäkerheter kring hur ekonomin på global basis mår. Är de senaste årens uppgångar på världens börser enbart på grund av att räntorna är historiskt låga, eller finns det substans i företagen? Allt är mer eller mindre oklart. Ett brittiskt utträde ur EU kan ge effekten att tillväxten globalt sjunker med någon tiondels procentenhet och det kan få till följd att avkastningen i aktier och fonder minskar.

Sparar du långsiktigt innebär Brexit förmodligen ingenting i det långa loppet. I det korta perspektivet kan det emellertid svänga både upp och ner med stor volatilitet. Behöver du pengar nu kan du emellertid fundera på att sälja av för att inte riskera att förlora större portioner av värdet om det uppstår börsfrossa.

Pundet och resor

En stark ekonomi har i princip automatiskt en stark valuta. När det finns en stor osäkerhet kring hur Storbritanniens ekonomi kommer att utvecklas de kommande åren blir följden då att valutan, pundet, sjunker i värde. Försvagningen blev omedelbar efter tillkännagivandet av resultatet av omröstningen och förmodligen kommer den svenska kronan att stå stark mot pundet ett bra tag framöver. Det gör att det blir billigare att semestra på de brittiska öarna.

Arbetsmarknad

Sverige har en stark tradition av handel med Storbritannien och det finns många större svenska företag som har en stor del av omsättningen i det förenade kungariket. En svagare ekonomi, med en svagare köpkraft som följd kan innebära problem för svenska företag med betydande omsättning i Storbritannien och det kan medföra neddragningar. Effekterna torde dock till största del vara avgränsade till enskilda företag.

Med rörlig ränta på bolån uppnås fördelen att den löpande månadskostnaden blir något lägre i jämförelse med bundna bolåneräntor över tid. Detta gäller särskilt vid sjunkande eller stillastående styrräntor och marknadsräntor. För denna fördel får man samtidigt väga risken att räntan går upp, och vid kraftigt stigande räntor kan det rörliga lånet ge större hål i plånboken.

För bundna lån vet man exakt vad lånet kostar per månad under hela bindningstiden. Detta sätt att lägga upp bolånet ger alltså automatiskt mer trygghet och förutsebarhet. Samtidigt betalar man en liten premie för bankens upplåning på lite längre sikt och dessutom gör bindningstiderna att lånet som helhet blir mindre flexibelt.

Kombination av rörlig/bunden ränta

Tänk om det fanns ett sätt att kombinera fördelarna med båda typer av upplägg på bolån? Det finns det faktiskt och den produkten brukar kallas ”bolån med räntetak”. Denna produkt bygger på idén att rörlig ränta är billigare över tid och tar samtidigt i beaktande att bunden ränta skapar större trygghet.

Notera: Det är idag endast ett av de större bolåneinstituten som erbjuder produkter av typen räntetak, och det är Nordea. Tidigare om åren har antalet långivare med räntetak varit betydligt fler och det är tydligt att det är det osäkra ekonomiska läget med svårigheterna att prognosticera den framtida räntan som har gjort att långivarna har dragit öronen åt sig.

Så här fungerar räntetak

Ett bolån med räntetak är i grunden ett lån med tre månaderas rullande ränta. Samtidigt finns ett element av bundna räntor eftersom du inte kan få betala mer än vad taket motsvarar. Skulle du ha ett räntetak på exempelvis 3,00% och den rörliga bolåneräntan kliver över den nivån betalar du fortfarande bara 3,00%.

I det fall den rörliga räntan sedan går ner under 3,00% igen under den tid som ett räntetak finns kopplat till bolånet kommer räntan att följa med ner under taket. Som du säkert kan räkna ut kommer denna fördel med en kostnad. Ersättningen till banken eller bolåneinstitutet utgår som en form av premie som du betalar löpande under lånets löptid (även om du har ”slagit i taket”).

Billigare eller tryggare – vad väljer du?

Sedan de första produkterna med räntetak lanserades har det vissa gånger varit mer fördelaktigt med bolånetak och andra gånger mer fördelaktigt med en rörlig ränta utan en övre gräns för hur mycket du ska betala varje månad. Det går inte att sia om hur läget kommer att se ut i framtiden – prognoserna för den framtida ränteutvecklingen är inte entydiga och effekten av räntetaket avgörs ju också av vilka villkor det aktuella bolåneinstutet ställer ut – så det är helt enkelt upp till dig att välja mellan de två alternativen utifrån din syn på risk respektive trygghet.

Sedan en tid tillbaka är alla bolåneinstitut och banker som erbjuder bolån skyldiga att redovisa den så kallade snitträntan. Denna ränta är den som genomsnittet av bolånekunder på olika låneperioder faktiskt betalar. Idén med att långivarna ska presentera dessa siffror är dels ökad transparens i allmänhet, dels att vi kunder ska kunna göra mer korrekta jämförelser mellan långivare. En tredje konsekvens blir att vi får en indikation på hur möjligheten att pruta ser ut hos olika långivare.

Fyra av tio jämför snitträntor

Trots att det numera är ett tag sedan bankerna och bolåneinstituten blev ålagda att börja presentera snitträntor är det fortfarande inte särskilt många potentiella respektive befintliga bolånetagare som använder snitträntorna för att exempelvis välja bank, jämföra med den egna räntan eller för att pruta. Det ledande marknadsundersökningsföretaget Sifo har, på uppdrag av nätbanken Avanza, gjort en undersökning och i den framkommer att det är 38 procent av potentiella och befintliga bolånetagare som använder sig av snitträntorna.

I undersökningen framgår, kanske föga överraskande, att det finns en tydlig korrelation mellan hög inkomst och hög utbildningsnivå, och en hög grad av användning av snitträntorna. De som har högre inkomster och en allmänt sett hög utbildningsnivå är helt enkelt extra flitiga med att jämföra snitträntor.

Snitträntorna för maj

De nyligen publicerade snitträntorna för maj månad visar att räntan på ett rörligt tremånaders bolån var oförändrad jämfört med april. Snitträntan sett över alla de närmare 20 bankerna och bolåneinstituten som erbjuder bolån var 1,56%. Givetvis finns det aktörer som ligger både lägre och högre än detta snitt. I kategorin långivare som erbjuder lägre snitträntor än genomsnittet återfinns Ålandsbanken och Swedbank. Bland de banker som sticker ut negativt återfinns Handelsbanken och Länsförsäkringar. Det skiljer faktiskt ganska rejäla 0,27 procentenheter mellan den långivare som har de mest generösa snitträntorna och den långivare som tar mest betalt.

Vilken ränta du kan få på ditt bolån avgörs naturligtvis av en mycket lång rad faktorer och du kan inte se snitträntan som ett direkt tecken på vilken räntesats du kommer att bli erbjuden. Det är inte ens säkert att du kan få en lägre ränta hos exempelvis Ålandsbanken jämfört med hos Länsförsäkringar, även om skillnaden i snitträntorna är av det större slaget.