Det verkar som att Riksbanken har sänkt klart och nuvarande reporänta på -0,50% är alltså botten. De flesta banker och bolåneinstitut har redan tagit höjd för en högre reporänta och har ”smyghöjt” sina listpriser med någon tiondels procentenhet sedan botten i våras. En tiondels procentenhet är givetvis inte särskilt mycket, men i takt med att riksbanken höjer räntan under åren som går kommer höjningarna från bolånegivarnas sida givetvis att bli större.

För den som har tagit bolån de senaste åren har det varit oerhört billigt att bo. För dem med rörliga lån har varje räntesänkning medfört ett billigare boende och den som har bundit sina lån har fått historiskt låga räntor. Men, hur blir det nu när det verkar som att ränteutvecklingen har vänt? Vågar man köpa en bostad nu? Och hur ser det ut om ett par år?

Prognoserna pekar på fortsatt låg ränta

För att kunna besvara frågan i rubriken måste vi undersöka hur riksbanken ser på prognosen för räntebanan de kommande åren. Själva utarbetandet av prognosen är lite av en gissningsövning från riksbankens ekonomer, och den behöver normalt revideras kvartal till kvartal, men den är den data vi har att gå efter. Enligt centralbanken är prognosen att vi åter har nollränta i slutet av 2018 eller början av 2019. Det finns emellertid ett mycket stort osäkerhetsintervall och skulle inflationen plötsligt börja skena är sannolikheten att reporäntan i stället ligger på 1,5-2,0% i början av 2019.

Samtidigt kan riksbanken inte ensidigt börja höja räntan utan att ta hänsyn till det europeiska och globala perspektivet. Det finns inget som pekar på att till exempel ECB ska börja höja i närtid. Vissa ekonomer menar till och med att vi kommer att få leva med ”superräntan” i mycket lång tid. Anna Breman, som är chefsekonom på Swedbank, är till exempel av uppfattningen att styrräntan maximalt kommer upp i 2% innan det kan bli dags att sänka igen.

Påslag på i snitt 2%

Med ovan som utgångspunkt kan vi mellan tummen och pekfingret räkna med att reporäntan kommer att ligga på följande nivåer för respektive år. Notera att det handlar om gissningar och du bör inte basera ett eventuellt bostadsköp på nedan uppgifter. I tillägg är det viktigt att notera publiceringsdatum för den här artikeln.

Kvartal 3-4 2016: -0,50%
Kvartal 1-2 2017: -0,50%
Kvartal 3-4 2017: -0,25%
Kvartal 1-2 2018: -0,25% – -0,10%
Kvartal 3-4 2018: 0,00%
Kvartal 1-2 2019: +0,00% – +0,25%
Kvartal 3-4 2019: +0,25% – +0,50%

Vad innebär då detta för dig som potentiell bostadsköpare. Jo, det korta svaret är att du, om du har behov av att köpa en ny bostad, inte behöver oroa dig för snabba räntehöjningar som påverkar din ekonomi i någon större utsträckning.

Bankernas och bolåneinstitutens påslag på utlåningen för bolån är i genomsnitt 2% över tid (avser tremånadersräntan). Det innebär till exempel att en styrränta på 0,50% i slutet av 2019 skulle motsvara en rörlig bolåneränta på 2,50%. Detta avser då listpriserna och det finns som alltid en viss ”prutmån” på bolån.