lanefest

Kerstin af Jochnick, som är förste vice riksbankschef (det finns av någon anledning fyra stycken vice chefer), är inte den frontfigur i riksbanken som gör flest framträdanden i media, men hon är en flitigt förekommande talare hos bankerna. I ett tal för Handelsbankens ledning fredagen den 19 augusti presenterade hon uppgifter som både ger ledning till hur riksbanken ser på kommande räntehöjningar och hur ekonomin kan utvecklas som helhet.

Oroande skuldsättning

Att riksbanken ser orosmoln på den ekonomiska himlen till följd av den per capita höga skuldsättningen i Sverige är inga nyheter. En nyhet är emellertid att riksbanken, såsom riksbankschef af Jochnick meddelande i sitt tal, menar att det är viktigt att angripa orsakerna till den under lång tid ökande skuldsättningen inom ”flera politikområden” (Källa).

Det är ett något vagt uttalande och vi kan nog lägga in en hel rad möjliga åtgärder i detta. Klart är emellertid att det verkar som att riksbanken gärna ser att politikerna börjar fundera på ett helt batteri av åtgärder.

För den som idag äger en bostad och den som funderar på att köpa en bostad kan vice riksbankschefens uttalande upplevas som bekymmersamt. De senaste åren har först införts ett krav på lägre belåning för fastighetsägare genom bolånetaket. Sedan infördes amorteringskravet med tvingande amortering på belåningsgrader över 50%. Vad som diskuteras nu är en skuldtakskvot, som skulle innebära att en bolånetagare inte får vara belånad över en viss multipel av årsinkomsten. Enligt preliminära förslag skulle kvoten ligga på mellan 6-8 gånger. För ett bolån på till exempel 3 miljoner krävs då en årsinkomst på mellan 375 000 kr och 500 000 kr.

Den låga räntan ger ”lånefesten”

Ett begrepp som har blivit populärt för att beskriva den ökade skuldsättningen framför allt på grund av bolån är ”lånefest”. Låga räntor, en god likviditet hos bankerna och en allmänt sett god ekonomi hos låntagarna är de tre faktorer som ligger bakom kalaset.

Detta var också något af Jochnick berättade om i sitt tal. Ekonomin i Sverige går bra och konjunkturen är stark. BNP-tillväxten är på väg upp och arbetslösheten sjunker. Samtidigt menar hon att det krävs att den positiva ekonomiska utvecklingen – med ökad inflation som en av följderna – fortsätter. Varje hack i kurvan kan innebära en försening av räntehöjningar med en fortsatt lånefest bland annat inom bolån som följd.