Seniorlån – onödigt dyrt

Pensionsmyndigheten, som har följt utvecklingen inom den lite speciella låneformen seniorlån sedan 2014, har i en ny rapport upprepat att låneformen i regel är en onödigt dyr lösning. Enligt ett exempel i den senaste rapporten uppgår skillnaden i lånekostnader mellan ett seniorlån och ett vanligt banklån på 500 000 – 1 miljon kronor med marknadsvärdet i bostaden som låneobjekt till flera hundra tusen kronor under en tioårsperiod.

dyrt med seniorlån

Vad är ett seniorlån?

Idén med låneprodukten seniorlån är att erbjuda äldre personer som inte kan eller vill flytta från sin bostad möjligheten att använda ett övervärde i bostaden för att låna till konsumtion och även boendekostnaden. Med andra ord är tanken att låntagaren ska kunna leva ett lite rikare liv på ålderns höst.

Att låneformen har kommit till beror främst på att banker och andra kreditgivare inte gärna lånar ut pengar till personer i pensionsåldern. För det första är det fråga om den allmänt sett lägre inkomsten, vilken långivare överlag anser vara för låg för att räntor och amorteringar ska kunna betalas, och för det andra är givetvis livslängden en avgörande aspekt.

200 000 kr i ökade räntekostnader

Att det finns mycket att förlora på att ta ett seniorlån i stället för ett vanligt banklån gör Pensionsmyndigheten tydligt redan på första sidan i sin rapport. Här beskriver man nämligen att ett seniorlån på en halv miljon som löper med 5% ränta (typisk ränta i dagsläget) blir närmare 200 000 kr dyrare än ett lån på samma belopp för vilket man betalar vanlig bolåneränta.

Den ökade kostnaden är inte den enda nackdelen Pensionsmyndigheten pekar på. Det är också fråga om att lånet kan anses som en tillgång som ökar förmögenheten och det kan ge upphov till en situation då eventuellt bostadstillägg kan sättas ned eller helt utgå.

Alternativ till seniorlån

Om en äldre person vill ha ett komplement till pensionen, vilka alternativ till seniorlån finns att utforska? Det finns i huvudsak tre alternativ, nämligen:

  • Att sälja bostaden och flytta till ett billigare boende
  • Att ansöka om ett vanligt banklån
  • Att ta hjälp av och låna via barnen

Att sälja bostaden och flytta till ett boende som är billigare i inköpskostnad är betydligt billigare i längden än att ta ett seniorlån, detta trots att man förmodligen behöver betala reavinstskatt på försäljningen. Med denna lösning kan överskottet användas som en slags extra inkomst under pensionsåren.

Vill man bo kvar i sin bostad är alternativen att ta ett lån, antingen via banken eller via barnen. Förstnämnda behöver inte förklaras närmare, men hur lånar man via barnen? Jo, idén är att barnen tar ut ett extra bolån med bostaden som säkerhet. Därefter lånas pengarna ut till föräldern enligt ett enkelt upplägg med amorteringar och räntebetalningar på samma sätt som stipuleras i bolåneavtalet.

Läs mer

Ovan är utdrag av de mest intressanta uppgifterna i Pensionsmyndighetens rapport. Vill du läsa mer hittar du hela publikationen via den här länken.

Utdelningsaktier i stället för räntekonto

Räntesparande är egentligen inget alternativ i dagsläget för dig som söker avkastning på dina sparade pengar, detta eftersom räntorna är extremt låga. Ett naturligt alternativ är att placera pengarna i aktier eller fonder för att få möjligheten att se pengarna växa. Det är emellertid förenat med risk att investera i aktier och fonder, och pengarna kan gå såväl upp som ner i värde.

Ett slags mellanting mellan räntesparande och sparande i aktier och fonder är att investera i så kallade utdelningsaktier. I den här artikeln ska vi beröra detta ämne lite kort. Notera att inget i den här artikeln utgör rådgivning eller ska ses som en uppmaning till att investera.

Utdelningsaktier i stället för räntekonto

Utdelningsaktier ger intäkter varje år

Med en utdelningsaktie i portföljen får du utdelning i kronor oavsett hur aktiens värde förändras. Givetvis kan dock utdelningens storlek påverkas av eventuell värdeförändring. Denna utdelning kan ses som en slags årlig ränta på ditt innehav och så länge som bolaget fortsätter att dela ut delar av sin vinst (och så länge du äger aktien!) kommer ”räntan” att betalas ut automatiskt till din värdepappersdepå, ISK eller KF. I sammanhanget kan vi tipsa om att det är klokt att investera via ett investeringssparkonto (ISK) eftersom du inte behöver betala skatt på utdelningarna (du betalar i stället en blygsam skatt på värdet av hela ditt innehav).

Eftersom marknaden kan vika nedåt (marknadsrisk) finns alltid risken att din investering totalt sett sjunker i värde. Det är alltså viktigt att du tänker långsiktigt om du väljer att investera i utdelningsaktier. Intressant nog brukar emellertid de vinstutdelande företagen klara sig bättre än genomsnittet i dåliga tider.

För varje aktie finns också en bolagsspecifik risk. Även om ett bolag upplevs som mycket välskött kan ruinens brant dyka upp snabbare än man tror. Ericsson är ett ganska färskt exempel på ett stort vinstutdelande företag som i tider har haft det mycket tungt. För att minska den här risken är det klokt att investera i ett större antal aktier. 10-15 stycken i olika branscher ger generellt en bra riskspridning.

Vilka utdelningsaktier är bäst?

Vill du vara mer eller mindre garanterad en hög direktavkastning på ditt aktieinnehav i många år framöver ska du framför allt titta på bolagen på de största börslistorna och välja ut dem som har en dokumenterad historia av att betala ut stora delar av sin vinst till aktieägarna.

Bolag som har en lång tradition av att betala sina aktieägare generösa utdelningar är bland annat Kinnevik, Swedish Match, Ratos, Telia, Tele2, Tieto, Swedbank, Handelsbanken och Nordea. Du kan även indirekt ta del av avkastningen i ett antal av utdelningsaktierna genom att äga aktier i investmentbolag som Investor och Industrivärden.

Nollränta på skattekontot från nästa år

regeringen sänker räntan på skattekontot
I takt med att riksbanken successivt har sänkt styrräntan, har inlåningsräntorna hos såväl banker som kreditbolag sjunkit och det är idag en utmaning att hitta sparräntor som ens överstiger en procent. Räknar man sedan med kapitalvinstskatten på 30% är en insättning på ett sparkonto ingen större vinstaffär.

Samtidigt som sparräntorna hos banker och kreditbolag har gått i botten har räntan på skattekontot fortsatt att vara jämförelsevis hög, detta eftersom den beräknas på 45% av ett lägsta möjliga ”golvvärde” på 1,25%. I procent är lägsta möjliga ränta på skattekontot 0,5625% och eftersom medel på skattekonto av naturliga skäl inte kan vara skattepliktiga motsvarar kontoräntan en skattepliktig ränta på 0,8%.

Miljarder i insättningar på skattekonto

I tider av turbulens på börserna, skakiga avkastningsprognoser för långräntor och obefintlig avkastning på vanliga sparkonton är det många, både privatpersoner och företag, som har tagit chansen att utnyttja skattekontot som en säker hamn för sparmedel. Skatteverkets uträkningar visar på att det i januari 2016 fanns ett rejält överskott av pengar på skattekontona – ett överskott som inte kan förklaras på annat sätt än att pengarna söker skattefri ränta.

Detta faktum uppmärksammades finansminister Magdalena Andersson på i början av året och hon kom snabbt med ett uttalande om att det skyndsamt skulle utredas hur detta ”kryphål” kunde tas bort. Efter en snabbutredning presenterade regeringen den 17 mars promemorian Ändrad intäktsränta i skattekontot (länk här) där det föreslås att räntan på skattekontot sänks till 0% från och med den 1 januari 2017.

Rent lagtekniskt sker ändringen genom en ändring i skatteförfarandelagen (kap. 65, 4§) och skrivningen innebär att om basräntan är lägre än 1% ska golvvärdet på 1,25% inte användas. Av det följer att räntan på skattekontot blir 0%.

Låga räntor även i framtiden

Fram till den 31 december 2016 har regeringen ingen som helst möjlighet att påverka lagstiftningen och det innebär att ränteberäkningen på innestående medel på skattekontot utgår från den nuvarande regleringen. Den som sätter in pengar på skattekontot får alltså motsvarande 0,8% i skattepliktig ränta.

Med den nya regleringen kommer skattekontot att ge 0% i ränta inledningsvis, men skulle reporäntan/basräntan gå upp kommer givetvis även skattekontot att ge avkastning. Räntan kommer dock att vara låg i jämförelse med andra säkrare sparformer. Idén från statens sida är helt enkelt att göra sparande på skattekontot mindre attraktivt, detta eftersom varje räntekrona innebär en belastning på statens finanser.

Skatteplanera ränteavdraget i deklarationen

Fördela räntan på bolån i deklarationen

Datumet för sista inlämningen av deklarationen för inkomståret 2015 närmar sig och om du inte har börjat kika på deklarationen ännu är det hög tid att börja göra det. Vid kl. 23:59 den 2 maj ska din godkända deklaration vara Skatteverket tillhanda för att du inte ska riskera förseningsavgift.

Som vanligt har både morgonpress och kvällspress publicerat mängder av artiklar om vad du ska tänka på när du sätter dig med pappersblanketten eller loggar in med kod eller bank-id på datorn. Bland de vanligaste tipsen när det gäller avdrag kan nämnas avdrag för bilresor till och från jobbet, avdrag för dubbel bosättning, kapitalförluster samt uthyrning av privatbostad. Ett tips som inte lika ofta dyker upp i artiklarna är det om skatteplanering av ränteavdrag om man är två som är skrivna på ett bolån. Denna helt lagliga möjlighet att fördela räntekostnaderna kan ge ett antal tusenlappar i mindre skatt för året.

Ränteutgifter kan fördelas fritt

Om inget annat är anmält till Skatteverket är fördelningen av räntekostnaderna för ett gemensamt bolån 50/50. Är räntekostnaderna totalt 50 000 kr för året kommer alltså båda bolånetagare ha siffran 25 000 kr förtryckt i rutan ”Avdrag – Kapital” (med förbehåll för att man kan ha betalat ytterligare räntekostnader).

Denna fördelning behöver inte vara den ekonomiskt mest fördelaktiga för hushållet och det är möjligt att fördela kostnaden på andra sätt, till exempel 60/40 eller 70/30. Tjänar du till exempel betydligt mer än din partner, och därmed i praktiken också betalar mer på bolånet, är det klokt att göra en annan fördelning än 50/50 för att dra full nytta av skattereduktionen. Att ändra i fördelningen kan vara särskilt gynnsamt om någon av er har haft en inkomst som överstiger gränsen för statlig skatt (443 300 kr för 2015), om en av er har underskott av kapital på 100 000 kr eller mer, eller om någon av er har haft en mycket liten inkomst, till exempel på grund av studier (CSN-lån räknas inte som inkomst). För mer om de så kallade skiktgränserna för inkomståret 2015, läs informationen på Skatteverket.

Så här ändrar du fördelningen av räntekostnad

Det är enkelt att ändra fördelningen av räntekostnad. Först bestämmer du och din partner hur fördelningen ska se ut och sedan ändrar ni helt enkelt de förifyllda beloppen i respektive deklaration för att därefter ange en förklaring i fältet ”Övriga upplysningar”. Uppgifterna som behövs är namn, personnummer, vad omfördelningen handlar om samt förändringen i kronor.

För att förenkla administrationen för nästa år kan ni välja att kontakta banken eller bolåneinstitutet och ange att banken i nästa års kontrolluppgift ska ange den fördelning ni önskar.

P2P-lån ger lägre räntor

illustration som visar p2p lånGenom att välja en långivare som erbjuder lån utifrån principen om person-till-person-lån istället för en traditionell långivare såsom till exempel en affärsbank har du möjlighet att få en lägre ränta på ditt privatlån. Mellanhänderna är helt enkelt bortskalade och administrationen är så strömlinjeformad det bara är möjligt. Alla aktörer som erbjuder P2P-lån hanterar allt dgitalt på nätet.

Vid en snabb titt på lägsta möjliga nominella ränta för ett privatlån på sex månader finner vi att P2P-långivarna ligger några tiondelar lägre än nästa långivare på listan (som är en ”vanlig” långivare). I skrivande stund är lägsta möjliga ränta 2,95% (2,99% effektiv ränta). Även för andra låneperioder torde P2P-lånen kunna vara de billigaste alternativen. Vilken ränta du erbjuds är emellertid givetvis individuellt och det är din ekonomi som avgör vad du får betala för att låna.

Vad är ett person-till-person-lån?

P2P är en förkortning av peer-to-peer och det är i sin tur en benämning för transaktioner som går direkt mellan privatpersoner. Peer-to-peer kom in i språkbruket för omkring två decennier sedan när nätverk online började möjliggöra fildelning av exempelvis musik och film. Numera finns P2P-lösningar inom många andra nischer, däribland finansiella tjänster.

När du ansöker om ett P2P-lån listas din låneförfrågan på en slags marknadsplats. De som är medlemmar på marknadsplatsen för att låna ut pengar får då välja om de vill låna ut eller inte. Som beslutsstöd finns detaljerade uppgifter om lånebelopp, återbetalningstid, syfte med lånet samt en märkning som visar kreditvärdigheten hos den sökande. När tillräckligt många långivare har reserverat poster i lånet så att det är fulltecknat betalas det ut.

I mitten av spindelnätet finns alltid en administrativ funktion som granskar ansökningar, lägger upp låneavtal, betalar ut lån, fördelar ut inbetalningar till långivarna, med mera. Denna funktion har emellertid ingen roll som borgenär i låneavtalet och det innebär att det blir en kostnad mindre. Denna besparing kommer låntagarna tillgodo och det gör person till person-lån till ett spännande alternativ till traditionella banklån.

Säkerhet och laglighet

I vissa fall kan transaktioner via P2P-nätverk och liknande typer av plattformar sägas kunna placeras i mer eller mindre gråa zoner vad avser laglighet och säkerhet, men när det gäller lån person till person råder inga oklarheter. Det är helt lagligt att både låna och låna ut via en aktör som erbjuder privatlån enligt den här modellen. Alla de aktörer som verkar i Sverige har också licens från Finansinspektionen.

Stora skillnader mellan snitträntor och listräntor

Bild på bostad i SverigeI syfte att minska bankernas informationsövertag på bolånemarknaden införde Finansinspektionen den 1 juni 2015 en reglering som tvingar bankerna att månadsvis presentera ett snitt av vad alla bolånekunder betalar för sina rörliga och bundna lån. Dessa uppgifter ska presenteras för varje räntebindningstid, det vill säga såväl för den rörliga 3-månadersräntan som för bindningstider på upp till 10 år. Syftet med regleringen är att ge både befintliga och potentiella bolånekunder mer exakt information och därigenom också ett bättre beslutsunderlag. Det väl dessutom inte helt otroligt att Finansinspektionen också har haft idén att redovisning av snitträntor kan tvinga fram en större konkurrens och därigenom överlag lägre räntor för bolånekunderna i bakhuvudet.

En halv procentenhets skillnad

Det har sedan juni 2015 varit uppenbart att bankernas snitträntor ligger långt under listräntorna. Sistnämnda är de som marknadsförs som priset för bolån för olika bindningstider för nyteckning och de är alltså mycket högre än vad räntan för bolånestocken är som helhet. Om en låntagare inte förhandlar på något sätt kommer han eller hon att få betala listräntan och det är alltså klart ofördelaktigt.

I tabellen nedan ser du snittränta respektive listränta för mars månad för sex av de största bolånegivarna (3 månaders rörliga bolån). Skillnaden är som minst 0,1 procentenhet och som mest nästan 0,5 procentenheter.

Långivare Snittränta Listränta
Nordea 1,63% 1,97%
Swedbank 1,52% 1,97%
SEB 1,54% 2,00%
SBAB 1,59% 1,69%
Handelsbanken 1,63% 2,02%
Ikano Bank 1,67% 1,69%

Tre sätt att använda bankernas snitträntor

Oavsett du redan har engagemang i form av bolån eller står i begrepp att köpa en bostad, är bankernas snitträntor värdefull information. Det finns i huvudsak tre tillfällen då du bör använda informationen, nämligen vid:
1) Jämförelse av långivare vid nyteckning
2) Jämförelse vid omförhandling
3) Beslut om att binda på längre bindningstider.

Vid nyteckning använder du informationen för att kunna rikta in dig mot de långivare som enligt snitträntorna kan erbjuda den lägsta möjliga räntan. Samma taktik kan du använda vid omförhandling av befintliga lån, men i det fallet kan du också använda informationen för att försöka förmå din befintliga bank att ge dig ett bättre pris. Vill du binda hela eller delar av ett rörligt bolån kan du använda uppgifter om snitträntan för att se vilken långivare som har lägst marginaler på exempelvis 2 år, 3 år eller 5 år.