I takt med att riksbanken successivt har sänkt styrräntan, har inlåningsräntorna hos såväl banker som kreditbolag sjunkit och det är idag en utmaning att hitta sparräntor som ens överstiger en procent. Räknar man sedan med kapitalvinstskatten på 30% är en insättning på ett sparkonto ingen större vinstaffär.
Samtidigt som sparräntorna hos banker och kreditbolag har gått i botten har räntan på skattekontot fortsatt att vara jämförelsevis hög, detta eftersom den beräknas på 45% av ett lägsta möjliga ”golvvärde” på 1,25%. I procent är lägsta möjliga ränta på skattekontot 0,5625% och eftersom medel på skattekonto av naturliga skäl inte kan vara skattepliktiga motsvarar kontoräntan en skattepliktig ränta på 0,8%.
Miljarder i insättningar på skattekonto
I tider av turbulens på börserna, skakiga avkastningsprognoser för långräntor och obefintlig avkastning på vanliga sparkonton är det många, både privatpersoner och företag, som har tagit chansen att utnyttja skattekontot som en säker hamn för sparmedel. Skatteverkets uträkningar visar på att det i januari 2016 fanns ett rejält överskott av pengar på skattekontona – ett överskott som inte kan förklaras på annat sätt än att pengarna söker skattefri ränta.
Detta faktum uppmärksammades finansminister Magdalena Andersson på i början av året och hon kom snabbt med ett uttalande om att det skyndsamt skulle utredas hur detta ”kryphål” kunde tas bort. Efter en snabbutredning presenterade regeringen den 17 mars promemorian Ändrad intäktsränta i skattekontot (länk här) där det föreslås att räntan på skattekontot sänks till 0% från och med den 1 januari 2017.
Rent lagtekniskt sker ändringen genom en ändring i skatteförfarandelagen (kap. 65, 4§) och skrivningen innebär att om basräntan är lägre än 1% ska golvvärdet på 1,25% inte användas. Av det följer att räntan på skattekontot blir 0%.
Låga räntor även i framtiden
Fram till den 31 december 2016 har regeringen ingen som helst möjlighet att påverka lagstiftningen och det innebär att ränteberäkningen på innestående medel på skattekontot utgår från den nuvarande regleringen. Den som sätter in pengar på skattekontot får alltså motsvarande 0,8% i skattepliktig ränta.
Med den nya regleringen kommer skattekontot att ge 0% i ränta inledningsvis, men skulle reporäntan/basräntan gå upp kommer givetvis även skattekontot att ge avkastning. Räntan kommer dock att vara låg i jämförelse med andra säkrare sparformer. Idén från statens sida är helt enkelt att göra sparande på skattekontot mindre attraktivt, detta eftersom varje räntekrona innebär en belastning på statens finanser.