Rysslands ekonomi vänder

rysk ekonomi stiger

Utökade ekonomiska sanktioner mot det stora landet i öst har påverkat Rysslands ekonomi i stor utsträckning. Men i rak motsats till vad man trodde så visar trenden nu att ekonomin ser ut att vända i viss utsträckning. Vad beror detta på, och kan det vara en permanent vändning för Rysslands nationalekonomi?

Rysslandsfonderna som måttstock

Fram tills för bara en månad sedan så var det en kraftig nedgång på Rysslandsfonderna. Detta var en tydlig effekt av de sanktioner som västvärlden infört mot Ryssland. Effekterna såg ut att vara väldigt långsiktiga, och fram tills väldigt nyligen så stämde det. Carnegie Rysslandsfonds förvaltare Fredrik Colliander skrev tidigare i augusti om den ryska ekonomins nedgång.

”Förhoppningar om en starkare rysk ekonomi får nu skjutas på framtiden.”

Colliander poängterade då även att Ryssland inte har något att sätta emot västvärlden ur ett ekonomiskt perspektiv. Rysslandsfonderna låg då på -10 procent. Enligt Colliander och många andra så kommer inte tillväxten i Ryssland förbättras permanent förrän sanktionerna är hävda och relationen till väst förbättrats. Tillväxtmarknaden är positiv, men inte sensationellt bra med sina 1,5 till 2 procent.

Nu har alltså Rysslandsfonderna tvärvänt, och ligger nu på +10 procent. Colliander hävdar att detta kan ses som en enbart temporär förbättring, men det är utan tvekan positivt för Ryssland.

Oljepriset stiger

Ryssland är en mycket stor oljeleverantör, vilket gör att man snabbt kan tro att det höjda oljepriset är en del av orsaken till den förbättrade ekonomin. Detta är dock i sådana fall en felaktig bedömning, då de ryska oljebolagen inte gått så bra som man kan tro. Oljepriset behöver stiga avsevärt mycket mer för att det ska framkalla en positiv effekt för Ryssland.

Det som däremot gett Rysslands ekonomi en skjuts den senaste månaden är metallpriserna. Kinas metalpriser har stigit, vilket direkt gör att Ryssland ser positiva ekonomiska effekter av detta som en mycket stor handelspartner till Kina.

Även storbanken Sberbank har gått mycket bra senaste månaden. Många av de andra ryska bankerna går långt ifrån lika bra idag, och Sberbank med sin upprepning av 20 procents avkastning har en nästintill monopolistisk position i Ryssland. Detta gör att banken ger stark effekt i index och även i Rysslandsfonden.

Slutsatsen är att trots denna ökning i Rysslandsfonderna så är det ännu långt ifrån säkert att detta kommer hålla i sig. Enligt experter så kommer det ta flera år innan Rysslands ekonomi kan vända permanent. Det går hand i hand med den frostiga relationen med väst som måste tina upp för att sanktioner ska hävas och nationalekonomin förbättras långsiktigt. Värt att veta är också att Rysslands ekonomi av naturen ofta pendlar mellan positiv och negativ tillväxt.

En storbank flyr landet

Nordea kontor fasad

En av de svenska storbankerna, Nordea AB, har förra veckan beslutat att flytta sitt säte till Finland. Detta är resultatet av en 6 månader lång period där banken har analyserat och utrett alla faktorer som kan påverka en flytt till grannlandet Finland. Orsaken är i grund och botten att Nordea tjänar in stora pengar på att flytta huvudkontoret till Helsingfors. Något som väckt debatt och är enligt många ett oetiskt drag av den svenska storbanken. Här ger vi dig en snabb genomgång av situationen kring Nordea.

Bollen sattes i rullning

Redan i mars tidigare i år så började Nordea hota om att flytta sin verksamhet till Finland. Detta på grund av höjda resolutionsavgifter. Enligt Nordea själva så kommer de i och med flytten att tjäna över 1 miljard euro på flytten. Resolutionsavgifterna är inte det enda de kommer tjäna in på utan även insättningsgarantier och andra övergångsregler. I grund och botten handlar det om att avgifterna blir lägre för Nordea i Finland i jämförelse med Sverige.

Flytten, som är planerad att ta plats under andra halvåret under 2018, har väckt mycket debatt. Enligt Nordea själva så kommer inget att förändras ur kundens perspektiv. Flytten kommer ske via en omvänd gränsöverskridande fusion. Det betyder att Nordea Bank AB kommer införlivas i ett nybildat dotterbolag i Finland. Enligt Nordea Banks styrelseordförande Björn Wahlroos kommer Nordea att fortsätta bidra till den svenska ekonomin:

”Nordea fortsätter att vara en stor skattebetalare på alla sina fyra hemmamarknader”.

Statsministern deltar i kritikstormen

Beslutet att flytta Nordea till Finland har väckt en kritikstorm. Även Sveriges statsminister Stefan Lövén har riktat kritik mot storbanken, och påpekat att svenska skattebetalarna har räddat banken två gånger. Björn Wahlroos bemötte detta med att poängtera att det var Nordbanken, inte Nordea Bank, som fick hjälp under 90-talet och 2009.

Wahlroos har även sagt att Nordea är fullt medvetna om att beslutet om flytt är kontroversiellt och kan göra att banken förlorar offentliga och fackliga storkunder. Han påpekar att om de beslutar att göra detta så är det för att de anser att flytten har en samhällelig och politisk dimension, vilket Wahlroos tillbakavisar.

”All verksamhet på hemmamarknaderna i Norden förblir oförändrad, och ur ett kundperspektiv blir det inga förändringar i vår dagliga verksamhet”
– Pressmeddelande från Nordea den 6 september 2017

Börsen reagerar

Direkt efter beskedet om flytten så reagerade kursen. Lätta minus blev till tydliga plus, och kursreaktionen omedelbart efter beskedet blev nettopositiv med 2,5 procent. Detta höll inte i sig länge, men aktien slutade på 0,38 procent upp. Det betyder att Nordeas värde på börsen steg med hela 1,6 miljarder kronor. Handeln och antalet avslut i Nordea-aktier var mer än tredubbelt så stor när beskedet kom.

Konsekvenser för dig?

För dig som privatkund så kommer flytten inte påverka dina villkor eller dylikt enligt Nordea själva. De säger att det på sikt till och med kommer förbättra förhållandena för sina kunder. Vare sig du sparar i Nordea eller handlar med Nordea aktier så kan det dock vara bra att hålla sig uppdaterad om flytten en tid framöver. I dagsläget är det svårt att veta exakt vad som kan komma att förändras, vilket tiden får utvisa.

Något som tveklöst är en viktig aspekt i det här, som även väldigt många påpekat, är symbolvärdet i Nordea. Hur kommer det påverka Sveriges finansiella stabilitet när en av Europas största banker väljer att flytta från landet där den grundades?

Bostadsmarknaden svalnar

husfasad i stockholm

Ingen har missat den kokande bostadsmarknaden i vår huvudstad Stockholm. Under en lång tid har priserna och efterfrågan ökat till rekordhöga nivåer, både i innerstan och utanför tullarna. Nu kan man säga att Stockholm är den första platsen i Sverige där det blivit köparnas marknad, istället för säljarnas marknad som det är i resten av landet.

En överhettad marknad

Det är ännu för tidigt för att avgöra om detta är en vändning som kommer hålla i sig långsiktigt, men för stunden så är det verkligen köparnas marknad i Stockholm just nu. Bostadsmarknaden har länge varit väldigt het, och som köpare har man ofta fått finna sig i skenande budgivningar och mycket snabba affärer. Det som nu skett är alltså att den överhettade marknaden svalnat av. Det påverkas även av att många köpare har svårare att ordna finansiering av bostadsköp. Kravet på amortering som nu slagit igenom är den främsta anledningen till just denna aspekt.

Blixtsnabba affärer har avstannat

Något som kännetecknat bostadsmarknaden i Stockholm under lång tid är framförallt de rekordhöga priserna. Det som även varit ett signum är de blixtsnabba affärerna. Det var inte alls ovanligt att objekt kunde säljas på kortare tid än några dagar tidigare. Nu kan det i många fall ta upp till flera veckor innan ett objekt har sålts.

Något som också varit ett problem i mångas ögon på bostadsmarknaden är förekomsten av lockpriser. Detta innebär att säljare lägger ut sina objekt till försäljning med ett mycket lågt pris för att locka potentiella köpare till visningar och budgivning. Lockpriser är enligt lag inte tillåtet, men när det gäller hus och bostäder kan det vara mycket svårt att påvisa att det just är frågan om lockpriser. Men även detta har till viss del avtagit på marknaden i Stockholmsområdet senaste tiden.

Missnöjda säljare

En av de absolut mest intressanta faktorerna i den svalnande bostadsmarknaden kan anses vara missnöjda säljare. Fler och fler objekt säljs till mindre summor än säljarna förväntat sig, vilket gett upphov till ett utbrett missnöje. Det är mycket logiskt men även en god indikator på att efterfrågan till viss del minskat, eller rättare sagt det extremt stora behovet av snabba köp när det gäller bostäder har minskat.

Slutsats

Det är fortfarande svårt att veta om denna trend kommer hålla i sig eller om det bara är en temporär förändring vi ser i Stockholmsområdet. Dagens situation på bostadsmarknaden hör alltså inte enbart ihop med förändringar av bolåneränta och dylikt, utan till väldigt stor del beroende på den mänskliga faktorn. Hur mycket det än byggs runt om i landet och hur mycket det än förändras i den nationella ekonomin så kommer det i slutänden alltid vara en sak som styr marknaden, och det är just vi människor.

BoE höjer styrräntan tidigare än förväntat

Bank of England

Nyliga uppgifter har släppts om att Bank of England kommer att höja styrräntan under början av 2018. Detta är ett år tidigare än vad som spåddes under föregående prognos.

Det brittiska konjunkturinstitutet National Institute for Economics and Social research, NIESR, har under onsdagen gått ut med en ny prognos som skiljer sig från tidigare. Vad gäller Bank of England har styrräntan förväntats höjas inom några år och det har varit många faktorer som talat för detta. Nu förväntas dock höjningen tidigare än så, redan under första kvartalet 2018.

”Räntehöjningen ska inte ses som en åtstramning, utan i stället som ett blygsamt tillbakadragande av några av de ytterligare stimulanser som tillfördes ekonomin efter 2016 års folkomröstning om EU”, skriver NIESR.

Nu beräknas inflationen toppa 3,0 procent under det fjärde kvartalet och sedan sjunka ner mot målet under 2019, det vill säga 2,0 procent. NIESR har även noterat av BNP-tillväxten har bromsat under de senaste åren i Storbritannien. Sedan 2014 har siffrorna sjunkit och 2017 kommer sammanfattningsvis att bli det svagaste året. NIESR berättar att de förväntar sig en blygsam återhämtning efter årsskiftet.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är fortsatt förbryllande enligt institutet. Sysselsättningsgraden är rekordhög och arbetslösheten den lägsta sedan 1975. Trots detta är dock löneökningarna fortsatt dämpade. NIESR skriver att prognosen bygger på att produktivitetstillväxten återhämtar sig från 2018 och framåt. Att den inte gör det är en nedåtrisk för prognosen.

Tuffare amorteringskrav kan komma inom kort

Finansinspektionen klubbade för snart ett år sedan igenom nya regler kring amorteringskrav. Nu finns tecken på att myndigheten vill skärpa reglerna. Det följer av en debattartikel signerad myndighetens generaldirektör Erik Thedéen.

Temat i Thedéens debattartikel är att amorteringskravet har gett effekt, men att det krävs ytterligare begränsningar för utlåning för att hushållen ska stå mer motståndskraftiga om konjunkturen viker. Av den anledningen presenteras i debattartikeln ett förslag på skärpt amorteringskrav.

Sverige går bra men boprismarknaden är ett problem

Det är i Finansinspektionens senaste stabilitetsrapport tydligt att många nyckeltal visar på en god utveckling. Till exempel stiger både sysselsättningen och inkomsterna. Samtidigt är skuldsättningen alarmerande hög i jämförelse med hushållens inkomster. Dessutom är trenden att skuldsättningen ökar snabbare än vad inkomsterna gör. Dessa förhållanden gör att ekonomin som helhet blir sårbar. En konjunktursvängning, med minskade inkomster som följd, skulle vara ett hot mot hushållens motståndskraft, snabba räntehöjningar från Riksbanken likaså.

Så här ser förslaget ut

Det förslag som Finansinspektionen lägger fram är en förlängning av reglerna om amorteringskrav för nya bolån som överstiger 50% av köpeskillingen/marknadsvärdet. Vad förslaget innebär, är att nya låntagare som får en belåning som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska tvingas amortera mer än vad som krävs idag. Den siffra som anges är 1%.

Exempel: Den som köper en bostad för 3 miljoner kronor och lånar 2,2 miljoner för köpet får en belåningsgrad på 73%. Med nuvarande regler ska amortering ske med 2% per år. Om årsinkomsten brutto (före skatt) understiger cirka 488 000 kr krävs amortering på ytterligare 1%.

I en kort konsekvensbedömning pekar myndigheten på att ungefär 14% av nya låntagare kommer att träffas av den nya regleringen. Det är långt färre än de som sedan juni 2016 träffas av den nuvarande regleringen kring amorteringskrav (närmare 60%).

Nya regler i början av 2018

Finansinspektionen skickar nu ut förslaget på remiss till olika myndigheter och andra intressenter. Med stor sannolikhet kommer förslaget att tillstyrkas av majoriteten av remissinstanserna och myndigheten kan gå vidare med ett beslutsförslag till regeringen i höst.

Det kommer inte att krävas någon ny lagstiftning (med allt vad det innebär med förarbeten, propositioner och omröstning i riksdagen) kring denna skärpning av amorteringskravet. I och med beslutet om amorteringskrav från juni 2016 har Finansinspektionen nämligen fått ökad befogenhet att vidta åtgärder på området. Förutsatt att regeringen ger sitt godkännande till förslaget, kan det därför träda i kraft så tidigt som i januari 2018.

Geopolitikens effekter på räntor

jordglob med schackpjäser

Idag är omvärlden orolig och flera orosmoln finns på horisonten. Detta ger även effekter på räntor och världsekonomin. För många får detta givetvis även en effekt på privatekonomin i förlängningen, och därför kan det vara bra att sätta sig in i läget runtom i världen. Här ska vi ta en snabbtur runt vår planet och se vad som påverkar räntorna mest i dagsläget.

Världsläget som ekonomisk faktor

På många sätt är världen idag mer orolig än på länge, och detta avspeglar sig även på allt ifrån aktiemarknad, räntor och världsekonomi. Även Sverige påverkas givetvis av allt detta, om än i relativt begränsad omfattning än så länge.

Över lag så sjunker nu obligationsräntor på grund av situationen runt om i världen. I USA sjönk bland annat tioårsräntan till under 2,30% för första gången på flera månader, och även den europeiska motsvarigheten sjönk, dock inte lika mycket.
Det som är värt att nämna är dock att obligationsräntorna i Sverige faktiskt samtidigt gått upp en aning samtidigt som kronan stärkts med några ören. Men det är långt ifrån så stabilt som man skulle önska.

Rent historiskt sett så har större händelser självklart en inverkan på världsmarknaden och räntorna. Ser man till situationen i världen idag så finns det mängder av saker som påverkar marknaden, till skillnad från tidigare då det oftast bara varit ett fåtal orosmoln på himlen rent geopolitiskt.

Här är några av de faktorer idag som påverkar räntor och ekonomi, och därför kan vara värda att följa utvecklingen av.

Nordkorea

Situationen i Nordkorea och dess omedelbara omgivning blir allt mer och mer instabil, vilket ger avtryck i världsekonomin. Detta stärks även av president Trumps hårda politik och twittrande där han bland annat gör klart att USA kommer ”lösa problemet” om Nordkorea inte upphör med sina provskjutningar och planer på utvecklingen av kärnvapenbestyckade ballistiska missiler.

Syrien

Konflikten i Syrien pågår alltjämt i oförminskad utsträckning, och utöver de tusentals människor som drabbas dagligen ger detta stora effekter på ekonomin. Senaste tiden har även USA anfallit en syrisk flygbas med ett stort antal kryssningsrobotar. Detta har i sin tur fördömts av bland annat Ryssland, som kallar det för lagbrott. Förutom den taktiska inverkan detta anfall hade på Syriens flygvapen och dess krig mot terrorsekten IS så fick det alltså även stora politiska konsekvenser som vi fortfarande inte sett resultaten av.

USA och Ryssland

Som en förlängning av föregående stycke så har alltså även relationen mellan USA och Ryssland försämrats senaste tiden. Många trodde till en början att relationen mellan de två länderna skulle förbättras när Trump blev vald till president. Till en början såg det så ut, men efter flera incidenter är nu nivån på förtroendet mellan de två supermakterna lägre än på länge. Detta bekräftas även av Rysslands president Vladimir Putin. Konflikten i östra Ukraina fortsätter även den att vara en het potatis som splittrar de båda nationerna ännu mer.

Slutsats

Mängder av faktorer spelar in på världsekonomin i dagsläget och många av dessa är att anses som osäkra och instabila faktorer. Utöver ovan nämnda faktorer så är även det kommande presidentvalet i Frankrike, Brexit och terrordåd i Europa något som avspeglar sig på marknaden. Följ utvecklingen i världen för att ha bäst möjlighet att förutse effekterna världshändelserna har på räntor, ekonomi och aktiemarknad.

Bundet kan vara billigare än rörligt

Det är en gammal sanning att rörliga bolån över tid alltid är billigare än bundna. Denna gamla sanning gäller dock endast om Riksbankens räntebana följer ett normalläge. Just nu går det emellertid inte att tala om att reporäntan är normal på något sätt – den ligger ju på en rekordlåg nivå. Detta gör att den gamla dogmen ställs något på ända, och i skrivande stund kan det faktiskt vara en klart bättre idé att binda bolåneräntan istället för att teckna rörligt.

Historiskt lågt räntegap

Skillnaden i pris, det vill säga ränta, mellan rörliga och bundna bolån har i princip aldrig varit mindre än vad den är just nu. Det beror på att Riksbanken klart och tydligt, trots att inflationen är på väg uppåt, håller fast vid sin extrema lågräntepolitik. Eftersom det dröjer åtminstone ett år innan reporäntan är positiv kan bolåneföretagen låna upp pengar för bundna lån på 1-2 år till extremt låga räntor. Det gap som annars alltid har funnits mellan rörligt och bundet är därmed mycket litet för tillfället. För bindningstider på mer än två år blir skillnader emellertid större.

Via en snabb genomgång av de ledande bolåneföretagens snitträntor för februari ligger de bundna räntorna på ett och två år endast marginellt högre än de rörliga tremånadersräntorna, och hos flera aktörer understiger de bundna räntorna faktiskt de rörliga med upp emot en tiondels procentenhet.

Billigt att försäkra mot högre räntor

Att binda bolåneräntor är ett sätt att försäkra sig mot högre kostnader för boendet i framtiden. För denna slags försäkring ser bolåneföretagen till att ta ut en slags premie. I dagsläget, med den minimala skillnaden mellan rörligt och bundet, är premien emellertid i princip obefintlig. Det är alltså mycket billigt att försäkra sig mot högre räntor. Den som vill vara garanterad dagens extremt låga boräntor även om ett par år kan därför vara förtjänt av att binda åtminstone delar av sitt lån.

Det är dock viktigt att komma ihåg att bindningstiden är absolut. Den trygghet bundna lån ger kommer med den nackdelen att det inte går att lösa dem i förtid utan att debiteras ränteskillnadsersättning.

Skillnad mellan rörligt och bundet – konkreta siffor

Nedan kan du se några exempel på hur räntenivåerna för rörligt respektive bundet på 1 och 2 år ser ut just nu. Alla ränteuppgifter nedan avser snitträntor för februari.

Bank Rörligt 1 år 2 år
Skandia 1,53% 1,52% 1,56%
Nordea 1,65% 1,64% 1,66%
SEB 1,51% 1,51% 1,52%
Danske Bank 1,50% 1,35% 1,53%
SBAB 1,57% 1,56% 1,33%
Handelsbanken 1,65% 1,64% 1,61%

Inflationsmålet nått!


Sedan 1992 har Sverige haft en flytande v
äxelkurs, vilket betyder att kronans värde varierat och bestäms på valutamarknaden. Detta hände när Riksbanken tvingades att överge den fasta växelkursen. Kort därefter gick Riksbanken ut med att penningpolitiken i Sverige skulle ha som mål att uppnå prisstabilitet. Detta inträffade i en tid då kronans värde var försvagat och olika förändringar hade skett i indirekta skatter. I sin tur ledde detta till inflationsimpulser, varpå Riksbanken satta som mål att den nya penningpolitiken skulle börja gälla från 1995.

Målet som Riksbanken satte var en årlig ökning av konsumentprisindex (KPI) på 2 procent. Det finns olika termer gällande inflation och KPI är den termen som Riksbanken valde. Bland annat på grund av att det är det vanligaste måttet på inflation samt att Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar detta varje månad.

I februari 2017 var inflationstakten enligt KPI uppe i 1,8%. Detta betyder att den underliggande inflationstakten då var 2% och därmed blev den högsta på över sex år. Den underliggande inflationstakten är konsumentprisindex med fast ränta, även kallat KPIF.

Varför just 2 procent?

Inflationsmålet är satt utifrån många faktorer och målet är givetvis att landet ska ha en gynnsam ekonomisk utveckling. För att uppnå detta behövs en låg men positiv inflation. En inflation som är för hög är sällan stabil och kan därför skada ekonomin, medan en för låg inflation i sin tur ökar risken för deflation som även det kan vara skadligt för ekonomin.

När inflationsmålet infördes var den svenska inflationen 2 procent, vilket även var motsvarande de inflationsmål som fanns i andra industriländer på den tiden. Detta bidrog till att Riksbankens inflationsmål sattes till 2 procent, och nu alltså uppnåtts för första gången på länge.

En lättnadens suck från Riksbanken

Att stämningen på Riksbanken är lättad råder nog inget tvivel om. Däremot är det ännu för tidigt för att andas ut helt och hållet på Riksbanken. För att inflationen ska börja påverka räntor och bostadspriser så behöver inflationen ligga kvar på dessa nivåer under en tid, vilket man inte vet om den kommer göra än. Mest troligt enligt experter är dock att inflationen sjunker några procentenheter under närmsta månaderna. En stark konjunktur krävs under en längre period för att inflationen ska hålla sig stabil på en högre nivå.

Konjunkturen och framtidsutsikterna

I världen har konjunkturen sedan en tid tillbaka stärkts och framtiden ser ut att följa den ljusa prognos som tidigare getts. Det man dock har i åtanke är att det råder en viss osäkerhet runt om i världen på grund av politiska motsättningar bland annat, vilket medför en större risk för bakslag. Men så länge Riksbanken fortsätter sin expansiva penningpolitik kommer tillväxten fortsätta vara gynnsam och inflationen stigande.

Så länge den svenska kronan inte stärks för snabbt och konjunkturen fortsätter vara stark så ser framtidens utsikter ljusa ut, och i dagsläget tror man att inflationen kommer stabilisera sig runt 2 procent i slutet av 2018. Vi håller tummarna och fortsätter följa utvecklingen.

Oförändrad reporänta – det här blir effekterna

Vid Riksbanksledningens möte på Alla hjärtans dag beslutade en i princip enhällig direktion att lämna reporäntan oförändrad på -0,50%. Det var ett väntat beslut, men inte lika väntat var att Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, signalerade att köpen av statsobligationer kommer att fortsätta och eventuellt också utökas. Enligt motiven till beslutet krävs en fortsatt mycket expansiv penningpolitik för att inflationsmålet om 2% årligen ska kunna mötas.

Vi har levt med extremt låga räntor under flera år nu, så vad kan effekterna av Riksbankens beslut bli? Blir det ingen förändring eller kan några tydliga effekter skönjas?

Du som har bolån kan pruta rejält

Extremt låga räntor ger bankerna en möjlighet att skapa en mycket stor bruttomarginal på sin utlåning och just nu är faktiskt marginalen rekordstor. Finansinspektionen har alldeles nyligen publicerat uppgifter om bolåneföretagens bruttomarginal för det fjärde kvartalet 2016 och siffran är smått häpnadsväckande 1,73%. Vad det innebär är att bankerna gör enorma vinster och det ger utrymme för bolånekunderna att pruta, och det rejält. Bankerna gör stora vinster även på bolåneräntor ned mot 1% och det är något du som äger ditt boende bör utnyttja. Med riksbankens beslut kommer möjligheten att pruta att fortsätta vara stor under en längre tid, även om de långa marknadsräntorna sakta börjar stiga.

Kan du inte pressa ned räntan hos din nuvarande bank bör du se på möjligheten att vända dig till en annan långivare och inhämta ett nytt erbjudande. Förmodligen kan du genom att ställa bankerna mot varandra få en mer fördelaktig bolåneränta än den du betalar idag. Notera bara att en flytt av bolån kan ge effekter både vad gäller ränteskillnadsersättning och amorteringskrav.

Viktigt att leta efter bästa sparräntan

Sparräntorna kommer att fortsätta vara mycket låga. Till exempel kommer storbankerna definitivt inte att erbjuda ränta på lönekonton och icke bundna sparkonton förrän reporäntan närmar sig åtminstone 2%. För buffertsparande och sparande på kort tid är det viktigt att leta efter sparkonton som ger avkastning, särskilt för att inflationen – när den sätter fart – inte ska urholka penningvärdet.

Det går idag att hitta banker och kreditbolag som erbjuder sparräntor på upp emot 1% på konton med fria uttag. Det är klokt att välja en sådan aktör för att få åtminstone någon liten avkastning på ditt sparande.

Som du kan se på förstasidan på den här sajten, under fliken ”sparkonto”, finns aktörer som kan ge en betydligt mer generös inlåningsränta än någon enstaka procent. Om du funderar på att sätta in pengar hos någon av dessa aktörer ska du dock känna till att dina pengar inte är skyddade i händelse av konkurs. Dessa kreditbolag är inte anslutna till Riksgäldens system för insättningsgaranti.

Få högre ränta på sparkontot

Inflationen börjar röra på sig och det har inneburit att marknadsräntorna så sakteliga har börjat klättra från de rekordlåga nivåerna. Det har till exempel visat sig i att bolåneräntorna överlag har höjts de senaste månaderna. Även sparräntorna har börjat röra på sig. Storbankerna vilar fortfarande på hanen, men ett antal nischbanker har nu höjt sina inlåningsräntor och kan erbjuda sparräntor på 1% eller mer.

Med största sannolikhet kommer sparräntorna överlag att höjas under 2017, även om Riksbanken inte höjer sin styrränta. Det är dock först när styrräntan klättar en bit över nollstrecket som storbankerna kommer att börja fundera på att erbjuda avkastning på rörliga sparkonton. Vid den tidpunkten kommer förmodligen inflationen ha ätit upp en del av sparpengarna.

1% med insättningsgaranti

Du har idag en handfull banker och kreditbolag att vända dig till om du vill säkra avkastning på dina sparpengar. Hos dessa aktörer kan du få en ränta på upp emot 1% på rörliga insättningskonton med fria uttag och några tiondelar av en procent mer om du binder pengarna på ett eller ett par år. Väljer du en aktör som är ansluten till den statliga insättningsgarantin är dina pengar lika säkra som de är hos storbanken. Har du pengar som inte ger någon ränta på sparkonton eller kapitalkonton hos en storbank kan du alltså tjäna en del på att göra en överföring idag.

Du kan komma igång med ett sparande hos nischbankerna på bara några minuter. Det är nämligen många av dem som erbjuder dig att skapa ett konto på nätet med inloggning via bank-ID på datorn eller mobilen. Du gör sedan dina insättningar genom din internetbank, antingen via en vanlig överföring eller via en betalning till plusgiro eller bankgiro. Självklart kan du följa utvecklingen på ditt konto direkt på nätet.

Upp till 10% utan insättningsgaranti

För den som anser att en sparränta på omkring 1% är i minsta laget, och inte gärna vill vänta ett par år på att storbankerna blir mer generösa, finns alltid alternativet att sätta in pengar på så kallade högräntekonton. På sådana konton kan du faktiskt få en avkastning på upp till 10% per år om du binder pengarna en längre tid. Att denna typ av sparkonton finns är framför allt en följd av utvecklingen för små konsumentkrediter. Aktörer som erbjuder snabblån och andra liknande krediter behöver låna upp medel för sin utlåning och gör det då via inlåning på sparkonton.

Den uppenbara nackdelen med högräntekonton är det faktum att dina pengar inte är skyddade i händelse av inlåningsföretagets betalningsinställelse eller konkurs.