Bostadspriserna i Stockholm når ständigt nya rekord. Bostadsrätter i innerstan ligger nu i genomsnitt på ca 94 000 kr per kvadratmeter. Över dubbelt så mycket som Berlin där priserna ligger på 45 000 kr per kvadratmeter, vilket är nivån Stockholm låg på för 10 år sedan. Tidiga köpare har Kostnaderna för att bo i centrala staden har nått sådana nivåer att till och med de rikare flyttar till grönare och billigare betesmarker.
Tjäna för att bo eller tjäna på att bo?
Stockholmspriserna är nått sådana nivåer att om du vill köpa en bostadsrätt i centrala staden måste du vara redo på att diskutera en lönehöjning. Flera banker som bland annat SEB och Swedbank låter låntagare låna upp till fem gånger inkomsten. Kombinerat de skyhöga priserna och bolånetaket som kräver att du har en minsta kontantinsats på 15% leder till rekordhöga lån. Lån som är väldigt svåra att ta. Ett etta på 35 kvadratmeter i centrala Stockholm kostar cirka 3 490 000 kr. Ett lån med 15% kontantinsats, 2 966 500 kr, kräver en månadsinkomst på hela 49 000 kr. För varje rum du vill lägga till i din bostad kräver i snitt 15 000 mer i månadslön för att kunna ta ett lån.
Det är alltså inte förvånande att allt fler flyttar ur innerstaden, även de med mycket pengar. En kvadratmeter i Östermalm ligger just nu på hissnande 200 000 kr. En summa som få har mage att betala. Många väljer då att flytta till det något billigare Lidingö där en villa på 180 kvadrat ligger på ynka 10 miljoner istället för 15-18 miljoner.
Köpte du en bostad i Stockholm för 10 år sedan kan man dock lugnt säga att det var en bra affär. Räknat på prisskillnaderna mellan nu och då har en bostadsägare tjänar storkovan på dessa 10 år. Den som köpte en bostad i Stockholm på 100 kvadratmeter år 2006 har i princip kunnat tjäna upp till 1200 kr per dag, bara av att bo.
Skrämmande bostadsbubbla
Den ständiga stigningen av bostadspriser har gett bostadsägare en känsla av rikedom då deras bostäder blir allt mer värdefulla. En känsla som är falsk enligt Stockholmsbörsens vd Lauri Rosendahl, som varnar för en bostadsbubbla som kan hota den stabila tillväxt som just nu driver de globala börserna.
”[…] Om vi skulle få en extern chock i ekonomin är risken att den spiralen i stället byts mot en nedgång”
Rosendahl varnar för att om en extern chock tvingar räntorna att stiga, kombinerat med en höjd arbetslöshet, leder till att många har svårt att klara bolånen och bli tvungna till att sälja. Han refererar till recessionen under 90-talet som exempel på hur illa det kan gå om vi hamnar i en liknande negativ spiral. Där det är främst privatpersoner som drabbas när en bostadsbubbla brister.