Riksbanken arbetar för en stark och säker ekonomi och utvärderar kontinuerligt det ekonomiska läget i Sverige utifrån den prognos som tidigare satts upp. Vid det penningpolitiska mötet den 18 december 2019 beslutade Riksbanken därför att höja reporäntan med 0,25 % från -0,25 till 0.
Vilka indikationer låg till grund för räntehöjningen?
I det stora hela var det dels inflationsmålet på 2 %, samt resursutnyttjandet som låg i linje med den prognos som var fastställd, som gjorde att man bedömde att en höjning av räntan var rimlig.
Prognosen från oktober följer utvecklingen
Utvecklingen på den ekonomiska marknaden både för Sverige och globalt har varit i linje med Riksbankens tidigare prognos. Internationellt är det fortfarande en del tveksamheter kring den ekonomiska tillväxttakten och Sverige har lämnat fasen med en hög tillväxt och är nu i en lägre fas.
Allt detta innebär att vi nu har ett konjunkturläge som är mer normalt. Initialt trodde Riksbanken i prognosen att konjunkturen skulle vara starkare än den är, vilket räntan justerades för.
Inflationsmålets utveckling
Riksbankens inflationsmål på 2 % är en faktor som påverkar besluten gällande räntan. Utvecklingen av inflationen följer den kurva och prognos som är uppsatt och chanserna att nå inflationsmålet anses vara goda. Inflationen är en ökning av den allmänna prisnivån, dvs. pengar blir mindre värda.
Ränteutveckling kommande år
Prognosen för räntans utveckling de kommande åren har justerats då det visat sig att konjunkturen har varit svagare än Riksbanken förväntat sig. Därför har prognosen de kommande åren ändrats och räntan förväntas inte länge höjas förrän 2022. Kurvan för räntehöjningar har blivit mer jämn.
Exakt när räntan kommer att höjas nästa gång är något oklart. Ränteläget i världen är i nuläget lågt vilket också påverkar situationen att inte höja räntan. Möjligtvis kommer vi åter till en negativ ränta inom några år. Läget på penningmarknaden anpassas alltid om förutsättningarna förändras.