Att många svenskar har stora bolån är vida känt. Faktum är att det finns mycket som tyder på att vi svenskar är de högst belånade i världen. Från regeringen och dess myndigheter, med Finansinspektionen som främsta aktör, samt Riksbanken, framhålls om och om igen att den höga belåningen är ett reellt problem för samhället i stort. Medierna är sedan inte sena med att fånga upp uttalanden och presentera dem med de mest alarmistiska förtecken.
Men, vad är egentligen problemet med en hög belåning på grund av bostadsköp? Det ska vi reda ut här. Först tittar vi på bakgrunden till problemet och sedan tittar vi på eventuella konsekvenser.
Dyrare bostäder ger större lån
Grunden till att bostadslånen blir större är att bostäderna har blivit dyrare varje år under en lång period. Eftersom inkomsterna inte har haft samma utveckling har det inneburit att bostadsköparna har tvingats ta större och större bolån. Detta är en process som accelererar för varje år som bostäderna ökar i pris och nya bolånetagare kommer in på bostadsmarknaden. Det är både de faktiska lånebeloppen och belåningsgraden som ökar successivt.
Skulderna i procent av den disponibla inkomsten
Med den på vissa håll skenande prisutvecklingen har hushållens skulder i procent av den disponibla inkomsten (netto) ökat med omkring 100% på bara omkring två decennier. Fram till 1996 var den disponibla inkomsten och skuldbördan ungefär densamma. Sedan dess har skulderna ökat i rask takt och numera är skuldsättningen omkring 1,8 gånger den disponibla inkomsten.
Högre inflation ger högre räntor
Att ”lånefesten”, som vissa experter benämner den senaste tidens eskalerande utlåning till bostadsköp, har varit så het de senaste åren beror i mångt och mycket på de mycket låga räntorna. Det har helt enkelt, och är fortfarande, varit mycket billigt att låna. Ett bolån på exempelvis tre miljoner kostar idag omkring 1,50% (rörlig ränta) per år och det motsvarar inte mer än 45 000 kr per år eller 3750 kr i månaden. Det är ett belopp som inte gör särskilt stor skillnad för majoriteten av bolånetagarna.
Att räntan är låg beror på att Riksbanken vill stimulera ekonomin och få inflationen att ta fart. Om inflationen tar fart kommer Riksbanken dock ofrånkomligen att höja räntan och det får till följd att även bolåneräntorna höjs. När räntorna höjs blir det mindre attraktivt och framför allt dyrare att låna och risken är då att bostadspriserna sjunker.
Höga rörliga räntor på stora lån
Skulle bostadspriserna falla generellt kan de som har rörliga räntor på stora bolån få problem. För det första blir det givetvis dyrare att bo. För det andra kan banken komma att kräva ytterligare åtaganden för de bolån som ses som mest riskfyllda. Konsekvenserna kan i särskilt allvarliga fall bli att man inte kan bo kvar utan måste flytta till en mindre och billigare bostad alternativt att banken tar över bostaden.
Det stora problemet
Att en del bolånetagare drabbas av mer akuta problem på grund av att räntorna går upp och värdet på bostaden går ned är inte direkt ett samhällsproblem. Faller värdet på bostäder generellt uppstår dock ett problem som får följdverkningar i samhället som helhet.
Om priserna sjunker kommer många att vilja dra ner på konsumtionen. Det är en psykologisk effekt som är helt naturlig. Om många avstår från att konsumera både stort och smått kommer företagen att tjäna mindre pengar och risken är då stor att arbetslösheten ökar. Detta leder i sin tur till ännu mindre konsumtion, vilket kan föra Sverige in i en lågkonjunktur.