Vid det senaste mötet i riksbankens direktion beslutades att lämna reporäntan oförändrad på -0,50%. Det var ett väntat beslut med tanke på den senaste tidens svaga inflationssignaler. Vad som inte var lika väntat var att räntebanan justerades med målet att hålla reporäntan på rekordnivån -0,50% under en period på sex månader längre än vad som meddelades i september månads prognos. Riksbanken är av uppfattningen att inflationen börjar ta fart, men att uppgången behöver ”fortsatt kraftfullt stöd”. Det inom citationstecken skrivna kan översättas med att räntan inte kommer att börja höjas förrän någon gång under 2018.
Politikerna måste ta tag i bostadsmarknaden
Något helt oväntat i sammanhanget meddelades under presskonferensen då reporäntebeslutet presenterades. I diskussionen kring risken med att lämna den rekordlåga räntan oförändrad poängterade riksbankschefen Stefan Ingves att hushållens skulder är en stor risk för svensk samhällsekonomi som helhet och att det krävs åtgärder från politiskt håll för att komma till bukt med en situation som kan betraktas som allvarlig. Som en sammanfattning kan sägas att Ingves menar att politikerna måste ta tag i bostadsmarknaden. Mer specifikt nämnde han att:
- Bostadsbyggandet inte är tillräckligt
- Regleringar försvårar
- Skuldkvotstak bör införas
- En översyn av ränteavdragen bör göras.
Ränteavdraget är lika med två räntehöjningar
På presskonferensen och i intervjuer efter densamma jämförde Ingves borttagande av ränteavdraget med den ökade boendekostnaden efter två räntehöjningar. Andemeningen är att dagens situation är ett utmärkt tillfälle att göra förändringar i möjligheten att göra ränteavdrag. Exakt hur och när det ska gå till nämnde Ingves emellertid naturligtvis ingenting om. Det ligger inte i riksbankschefens uppgift att presentera sådana förslag som ska initieras i riksdagen eller i regeringens departement.
Skuldkvotstaket
Vad gäller ett eventuellt införande av ett skuldkvotstak var riksbankschefen mycket tydlig. Han menade att han är av uppfattningen att regler kring ett skuldkvotstak redan borde ha införts.
När det gäller skuldkvotstaket finns idag inga konkreta förslag på bordet. Emellertid har det alldeles nyligen i Finansdepartementet tagits fram en promemoria om förslag till ny lagstiftning för att ge Finansinspektionen ett bredare mandat. De föreslagna reglerna kan antas vara ett första steg i arbetet mot att skyndsamt införa ett skuldkvotstak.
Ny prognos för styrräntan
I varje reporäntebesked presenteras en prognos för reporäntan de kommande tre åren. Nedan är prognosen som den ser ut efter det senaste direktionsmötet.
Kvartal | K3 16 | K4 16 | K4 17 | K4 18 | K4 19 |
Ränta (%) | -0,50 | -0,50 | -0,56 | -0,15 | 0,36 |