Sedan 1992 har Sverige haft en flytande v
äxelkurs, vilket betyder att kronans värde varierat och bestäms på valutamarknaden. Detta hände när Riksbanken tvingades att överge den fasta växelkursen. Kort därefter gick Riksbanken ut med att penningpolitiken i Sverige skulle ha som mål att uppnå prisstabilitet. Detta inträffade i en tid då kronans värde var försvagat och olika förändringar hade skett i indirekta skatter. I sin tur ledde detta till inflationsimpulser, varpå Riksbanken satta som mål att den nya penningpolitiken skulle börja gälla från 1995.

Målet som Riksbanken satte var en årlig ökning av konsumentprisindex (KPI) på 2 procent. Det finns olika termer gällande inflation och KPI är den termen som Riksbanken valde. Bland annat på grund av att det är det vanligaste måttet på inflation samt att Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar detta varje månad.

I februari 2017 var inflationstakten enligt KPI uppe i 1,8%. Detta betyder att den underliggande inflationstakten då var 2% och därmed blev den högsta på över sex år. Den underliggande inflationstakten är konsumentprisindex med fast ränta, även kallat KPIF.

Varför just 2 procent?

Inflationsmålet är satt utifrån många faktorer och målet är givetvis att landet ska ha en gynnsam ekonomisk utveckling. För att uppnå detta behövs en låg men positiv inflation. En inflation som är för hög är sällan stabil och kan därför skada ekonomin, medan en för låg inflation i sin tur ökar risken för deflation som även det kan vara skadligt för ekonomin.

När inflationsmålet infördes var den svenska inflationen 2 procent, vilket även var motsvarande de inflationsmål som fanns i andra industriländer på den tiden. Detta bidrog till att Riksbankens inflationsmål sattes till 2 procent, och nu alltså uppnåtts för första gången på länge.

En lättnadens suck från Riksbanken

Att stämningen på Riksbanken är lättad råder nog inget tvivel om. Däremot är det ännu för tidigt för att andas ut helt och hållet på Riksbanken. För att inflationen ska börja påverka räntor och bostadspriser så behöver inflationen ligga kvar på dessa nivåer under en tid, vilket man inte vet om den kommer göra än. Mest troligt enligt experter är dock att inflationen sjunker några procentenheter under närmsta månaderna. En stark konjunktur krävs under en längre period för att inflationen ska hålla sig stabil på en högre nivå.

Konjunkturen och framtidsutsikterna

I världen har konjunkturen sedan en tid tillbaka stärkts och framtiden ser ut att följa den ljusa prognos som tidigare getts. Det man dock har i åtanke är att det råder en viss osäkerhet runt om i världen på grund av politiska motsättningar bland annat, vilket medför en större risk för bakslag. Men så länge Riksbanken fortsätter sin expansiva penningpolitik kommer tillväxten fortsätta vara gynnsam och inflationen stigande.

Så länge den svenska kronan inte stärks för snabbt och konjunkturen fortsätter vara stark så ser framtidens utsikter ljusa ut, och i dagsläget tror man att inflationen kommer stabilisera sig runt 2 procent i slutet av 2018. Vi håller tummarna och fortsätter följa utvecklingen.