Tuffare amorteringskrav kan komma inom kort

Finansinspektionen klubbade för snart ett år sedan igenom nya regler kring amorteringskrav. Nu finns tecken på att myndigheten vill skärpa reglerna. Det följer av en debattartikel signerad myndighetens generaldirektör Erik Thedéen.

Temat i Thedéens debattartikel är att amorteringskravet har gett effekt, men att det krävs ytterligare begränsningar för utlåning för att hushållen ska stå mer motståndskraftiga om konjunkturen viker. Av den anledningen presenteras i debattartikeln ett förslag på skärpt amorteringskrav.

Sverige går bra men boprismarknaden är ett problem

Det är i Finansinspektionens senaste stabilitetsrapport tydligt att många nyckeltal visar på en god utveckling. Till exempel stiger både sysselsättningen och inkomsterna. Samtidigt är skuldsättningen alarmerande hög i jämförelse med hushållens inkomster. Dessutom är trenden att skuldsättningen ökar snabbare än vad inkomsterna gör. Dessa förhållanden gör att ekonomin som helhet blir sårbar. En konjunktursvängning, med minskade inkomster som följd, skulle vara ett hot mot hushållens motståndskraft, snabba räntehöjningar från Riksbanken likaså.

Så här ser förslaget ut

Det förslag som Finansinspektionen lägger fram är en förlängning av reglerna om amorteringskrav för nya bolån som överstiger 50% av köpeskillingen/marknadsvärdet. Vad förslaget innebär, är att nya låntagare som får en belåning som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten ska tvingas amortera mer än vad som krävs idag. Den siffra som anges är 1%.

Exempel: Den som köper en bostad för 3 miljoner kronor och lånar 2,2 miljoner för köpet får en belåningsgrad på 73%. Med nuvarande regler ska amortering ske med 2% per år. Om årsinkomsten brutto (före skatt) understiger cirka 488 000 kr krävs amortering på ytterligare 1%.

I en kort konsekvensbedömning pekar myndigheten på att ungefär 14% av nya låntagare kommer att träffas av den nya regleringen. Det är långt färre än de som sedan juni 2016 träffas av den nuvarande regleringen kring amorteringskrav (närmare 60%).

Nya regler i början av 2018

Finansinspektionen skickar nu ut förslaget på remiss till olika myndigheter och andra intressenter. Med stor sannolikhet kommer förslaget att tillstyrkas av majoriteten av remissinstanserna och myndigheten kan gå vidare med ett beslutsförslag till regeringen i höst.

Det kommer inte att krävas någon ny lagstiftning (med allt vad det innebär med förarbeten, propositioner och omröstning i riksdagen) kring denna skärpning av amorteringskravet. I och med beslutet om amorteringskrav från juni 2016 har Finansinspektionen nämligen fått ökad befogenhet att vidta åtgärder på området. Förutsatt att regeringen ger sitt godkännande till förslaget, kan det därför träda i kraft så tidigt som i januari 2018.

Geopolitikens effekter på räntor

jordglob med schackpjäser

Idag är omvärlden orolig och flera orosmoln finns på horisonten. Detta ger även effekter på räntor och världsekonomin. För många får detta givetvis även en effekt på privatekonomin i förlängningen, och därför kan det vara bra att sätta sig in i läget runtom i världen. Här ska vi ta en snabbtur runt vår planet och se vad som påverkar räntorna mest i dagsläget.

Världsläget som ekonomisk faktor

På många sätt är världen idag mer orolig än på länge, och detta avspeglar sig även på allt ifrån aktiemarknad, räntor och världsekonomi. Även Sverige påverkas givetvis av allt detta, om än i relativt begränsad omfattning än så länge.

Över lag så sjunker nu obligationsräntor på grund av situationen runt om i världen. I USA sjönk bland annat tioårsräntan till under 2,30% för första gången på flera månader, och även den europeiska motsvarigheten sjönk, dock inte lika mycket.
Det som är värt att nämna är dock att obligationsräntorna i Sverige faktiskt samtidigt gått upp en aning samtidigt som kronan stärkts med några ören. Men det är långt ifrån så stabilt som man skulle önska.

Rent historiskt sett så har större händelser självklart en inverkan på världsmarknaden och räntorna. Ser man till situationen i världen idag så finns det mängder av saker som påverkar marknaden, till skillnad från tidigare då det oftast bara varit ett fåtal orosmoln på himlen rent geopolitiskt.

Här är några av de faktorer idag som påverkar räntor och ekonomi, och därför kan vara värda att följa utvecklingen av.

Nordkorea

Situationen i Nordkorea och dess omedelbara omgivning blir allt mer och mer instabil, vilket ger avtryck i världsekonomin. Detta stärks även av president Trumps hårda politik och twittrande där han bland annat gör klart att USA kommer ”lösa problemet” om Nordkorea inte upphör med sina provskjutningar och planer på utvecklingen av kärnvapenbestyckade ballistiska missiler.

Syrien

Konflikten i Syrien pågår alltjämt i oförminskad utsträckning, och utöver de tusentals människor som drabbas dagligen ger detta stora effekter på ekonomin. Senaste tiden har även USA anfallit en syrisk flygbas med ett stort antal kryssningsrobotar. Detta har i sin tur fördömts av bland annat Ryssland, som kallar det för lagbrott. Förutom den taktiska inverkan detta anfall hade på Syriens flygvapen och dess krig mot terrorsekten IS så fick det alltså även stora politiska konsekvenser som vi fortfarande inte sett resultaten av.

USA och Ryssland

Som en förlängning av föregående stycke så har alltså även relationen mellan USA och Ryssland försämrats senaste tiden. Många trodde till en början att relationen mellan de två länderna skulle förbättras när Trump blev vald till president. Till en början såg det så ut, men efter flera incidenter är nu nivån på förtroendet mellan de två supermakterna lägre än på länge. Detta bekräftas även av Rysslands president Vladimir Putin. Konflikten i östra Ukraina fortsätter även den att vara en het potatis som splittrar de båda nationerna ännu mer.

Slutsats

Mängder av faktorer spelar in på världsekonomin i dagsläget och många av dessa är att anses som osäkra och instabila faktorer. Utöver ovan nämnda faktorer så är även det kommande presidentvalet i Frankrike, Brexit och terrordåd i Europa något som avspeglar sig på marknaden. Följ utvecklingen i världen för att ha bäst möjlighet att förutse effekterna världshändelserna har på räntor, ekonomi och aktiemarknad.

Bundet kan vara billigare än rörligt

Det är en gammal sanning att rörliga bolån över tid alltid är billigare än bundna. Denna gamla sanning gäller dock endast om Riksbankens räntebana följer ett normalläge. Just nu går det emellertid inte att tala om att reporäntan är normal på något sätt – den ligger ju på en rekordlåg nivå. Detta gör att den gamla dogmen ställs något på ända, och i skrivande stund kan det faktiskt vara en klart bättre idé att binda bolåneräntan istället för att teckna rörligt.

Historiskt lågt räntegap

Skillnaden i pris, det vill säga ränta, mellan rörliga och bundna bolån har i princip aldrig varit mindre än vad den är just nu. Det beror på att Riksbanken klart och tydligt, trots att inflationen är på väg uppåt, håller fast vid sin extrema lågräntepolitik. Eftersom det dröjer åtminstone ett år innan reporäntan är positiv kan bolåneföretagen låna upp pengar för bundna lån på 1-2 år till extremt låga räntor. Det gap som annars alltid har funnits mellan rörligt och bundet är därmed mycket litet för tillfället. För bindningstider på mer än två år blir skillnader emellertid större.

Via en snabb genomgång av de ledande bolåneföretagens snitträntor för februari ligger de bundna räntorna på ett och två år endast marginellt högre än de rörliga tremånadersräntorna, och hos flera aktörer understiger de bundna räntorna faktiskt de rörliga med upp emot en tiondels procentenhet.

Billigt att försäkra mot högre räntor

Att binda bolåneräntor är ett sätt att försäkra sig mot högre kostnader för boendet i framtiden. För denna slags försäkring ser bolåneföretagen till att ta ut en slags premie. I dagsläget, med den minimala skillnaden mellan rörligt och bundet, är premien emellertid i princip obefintlig. Det är alltså mycket billigt att försäkra sig mot högre räntor. Den som vill vara garanterad dagens extremt låga boräntor även om ett par år kan därför vara förtjänt av att binda åtminstone delar av sitt lån.

Det är dock viktigt att komma ihåg att bindningstiden är absolut. Den trygghet bundna lån ger kommer med den nackdelen att det inte går att lösa dem i förtid utan att debiteras ränteskillnadsersättning.

Skillnad mellan rörligt och bundet – konkreta siffor

Nedan kan du se några exempel på hur räntenivåerna för rörligt respektive bundet på 1 och 2 år ser ut just nu. Alla ränteuppgifter nedan avser snitträntor för februari.

Bank Rörligt 1 år 2 år
Skandia 1,53% 1,52% 1,56%
Nordea 1,65% 1,64% 1,66%
SEB 1,51% 1,51% 1,52%
Danske Bank 1,50% 1,35% 1,53%
SBAB 1,57% 1,56% 1,33%
Handelsbanken 1,65% 1,64% 1,61%

Inflationsmålet nått!


Sedan 1992 har Sverige haft en flytande v
äxelkurs, vilket betyder att kronans värde varierat och bestäms på valutamarknaden. Detta hände när Riksbanken tvingades att överge den fasta växelkursen. Kort därefter gick Riksbanken ut med att penningpolitiken i Sverige skulle ha som mål att uppnå prisstabilitet. Detta inträffade i en tid då kronans värde var försvagat och olika förändringar hade skett i indirekta skatter. I sin tur ledde detta till inflationsimpulser, varpå Riksbanken satta som mål att den nya penningpolitiken skulle börja gälla från 1995.

Målet som Riksbanken satte var en årlig ökning av konsumentprisindex (KPI) på 2 procent. Det finns olika termer gällande inflation och KPI är den termen som Riksbanken valde. Bland annat på grund av att det är det vanligaste måttet på inflation samt att Statistiska centralbyrån (SCB) publicerar detta varje månad.

I februari 2017 var inflationstakten enligt KPI uppe i 1,8%. Detta betyder att den underliggande inflationstakten då var 2% och därmed blev den högsta på över sex år. Den underliggande inflationstakten är konsumentprisindex med fast ränta, även kallat KPIF.

Varför just 2 procent?

Inflationsmålet är satt utifrån många faktorer och målet är givetvis att landet ska ha en gynnsam ekonomisk utveckling. För att uppnå detta behövs en låg men positiv inflation. En inflation som är för hög är sällan stabil och kan därför skada ekonomin, medan en för låg inflation i sin tur ökar risken för deflation som även det kan vara skadligt för ekonomin.

När inflationsmålet infördes var den svenska inflationen 2 procent, vilket även var motsvarande de inflationsmål som fanns i andra industriländer på den tiden. Detta bidrog till att Riksbankens inflationsmål sattes till 2 procent, och nu alltså uppnåtts för första gången på länge.

En lättnadens suck från Riksbanken

Att stämningen på Riksbanken är lättad råder nog inget tvivel om. Däremot är det ännu för tidigt för att andas ut helt och hållet på Riksbanken. För att inflationen ska börja påverka räntor och bostadspriser så behöver inflationen ligga kvar på dessa nivåer under en tid, vilket man inte vet om den kommer göra än. Mest troligt enligt experter är dock att inflationen sjunker några procentenheter under närmsta månaderna. En stark konjunktur krävs under en längre period för att inflationen ska hålla sig stabil på en högre nivå.

Konjunkturen och framtidsutsikterna

I världen har konjunkturen sedan en tid tillbaka stärkts och framtiden ser ut att följa den ljusa prognos som tidigare getts. Det man dock har i åtanke är att det råder en viss osäkerhet runt om i världen på grund av politiska motsättningar bland annat, vilket medför en större risk för bakslag. Men så länge Riksbanken fortsätter sin expansiva penningpolitik kommer tillväxten fortsätta vara gynnsam och inflationen stigande.

Så länge den svenska kronan inte stärks för snabbt och konjunkturen fortsätter vara stark så ser framtidens utsikter ljusa ut, och i dagsläget tror man att inflationen kommer stabilisera sig runt 2 procent i slutet av 2018. Vi håller tummarna och fortsätter följa utvecklingen.

Oförändrad reporänta – det här blir effekterna

Vid Riksbanksledningens möte på Alla hjärtans dag beslutade en i princip enhällig direktion att lämna reporäntan oförändrad på -0,50%. Det var ett väntat beslut, men inte lika väntat var att Riksbanken, med Stefan Ingves i spetsen, signalerade att köpen av statsobligationer kommer att fortsätta och eventuellt också utökas. Enligt motiven till beslutet krävs en fortsatt mycket expansiv penningpolitik för att inflationsmålet om 2% årligen ska kunna mötas.

Vi har levt med extremt låga räntor under flera år nu, så vad kan effekterna av Riksbankens beslut bli? Blir det ingen förändring eller kan några tydliga effekter skönjas?

Du som har bolån kan pruta rejält

Extremt låga räntor ger bankerna en möjlighet att skapa en mycket stor bruttomarginal på sin utlåning och just nu är faktiskt marginalen rekordstor. Finansinspektionen har alldeles nyligen publicerat uppgifter om bolåneföretagens bruttomarginal för det fjärde kvartalet 2016 och siffran är smått häpnadsväckande 1,73%. Vad det innebär är att bankerna gör enorma vinster och det ger utrymme för bolånekunderna att pruta, och det rejält. Bankerna gör stora vinster även på bolåneräntor ned mot 1% och det är något du som äger ditt boende bör utnyttja. Med riksbankens beslut kommer möjligheten att pruta att fortsätta vara stor under en längre tid, även om de långa marknadsräntorna sakta börjar stiga.

Kan du inte pressa ned räntan hos din nuvarande bank bör du se på möjligheten att vända dig till en annan långivare och inhämta ett nytt erbjudande. Förmodligen kan du genom att ställa bankerna mot varandra få en mer fördelaktig bolåneränta än den du betalar idag. Notera bara att en flytt av bolån kan ge effekter både vad gäller ränteskillnadsersättning och amorteringskrav.

Viktigt att leta efter bästa sparräntan

Sparräntorna kommer att fortsätta vara mycket låga. Till exempel kommer storbankerna definitivt inte att erbjuda ränta på lönekonton och icke bundna sparkonton förrän reporäntan närmar sig åtminstone 2%. För buffertsparande och sparande på kort tid är det viktigt att leta efter sparkonton som ger avkastning, särskilt för att inflationen – när den sätter fart – inte ska urholka penningvärdet.

Det går idag att hitta banker och kreditbolag som erbjuder sparräntor på upp emot 1% på konton med fria uttag. Det är klokt att välja en sådan aktör för att få åtminstone någon liten avkastning på ditt sparande.

Som du kan se på förstasidan på den här sajten, under fliken “sparkonto”, finns aktörer som kan ge en betydligt mer generös inlåningsränta än någon enstaka procent. Om du funderar på att sätta in pengar hos någon av dessa aktörer ska du dock känna till att dina pengar inte är skyddade i händelse av konkurs. Dessa kreditbolag är inte anslutna till Riksgäldens system för insättningsgaranti.

Få högre ränta på sparkontot

Inflationen börjar röra på sig och det har inneburit att marknadsräntorna så sakteliga har börjat klättra från de rekordlåga nivåerna. Det har till exempel visat sig i att bolåneräntorna överlag har höjts de senaste månaderna. Även sparräntorna har börjat röra på sig. Storbankerna vilar fortfarande på hanen, men ett antal nischbanker har nu höjt sina inlåningsräntor och kan erbjuda sparräntor på 1% eller mer.

Med största sannolikhet kommer sparräntorna överlag att höjas under 2017, även om Riksbanken inte höjer sin styrränta. Det är dock först när styrräntan klättar en bit över nollstrecket som storbankerna kommer att börja fundera på att erbjuda avkastning på rörliga sparkonton. Vid den tidpunkten kommer förmodligen inflationen ha ätit upp en del av sparpengarna.

1% med insättningsgaranti

Du har idag en handfull banker och kreditbolag att vända dig till om du vill säkra avkastning på dina sparpengar. Hos dessa aktörer kan du få en ränta på upp emot 1% på rörliga insättningskonton med fria uttag och några tiondelar av en procent mer om du binder pengarna på ett eller ett par år. Väljer du en aktör som är ansluten till den statliga insättningsgarantin är dina pengar lika säkra som de är hos storbanken. Har du pengar som inte ger någon ränta på sparkonton eller kapitalkonton hos en storbank kan du alltså tjäna en del på att göra en överföring idag.

Du kan komma igång med ett sparande hos nischbankerna på bara några minuter. Det är nämligen många av dem som erbjuder dig att skapa ett konto på nätet med inloggning via bank-ID på datorn eller mobilen. Du gör sedan dina insättningar genom din internetbank, antingen via en vanlig överföring eller via en betalning till plusgiro eller bankgiro. Självklart kan du följa utvecklingen på ditt konto direkt på nätet.

Upp till 10% utan insättningsgaranti

För den som anser att en sparränta på omkring 1% är i minsta laget, och inte gärna vill vänta ett par år på att storbankerna blir mer generösa, finns alltid alternativet att sätta in pengar på så kallade högräntekonton. På sådana konton kan du faktiskt få en avkastning på upp till 10% per år om du binder pengarna en längre tid. Att denna typ av sparkonton finns är framför allt en följd av utvecklingen för små konsumentkrediter. Aktörer som erbjuder snabblån och andra liknande krediter behöver låna upp medel för sin utlåning och gör det då via inlåning på sparkonton.

Den uppenbara nackdelen med högräntekonton är det faktum att dina pengar inte är skyddade i händelse av inlåningsföretagets betalningsinställelse eller konkurs.

Var sjunde privatlån används till kontantinsats


När bopriserna stadigt ökar krävs en större egen insats för att kunna betala köpeskillingen. De som inte har ett sparat kapital som täcker kontantinsatsen kan därmed behöva låna för att täcka bristen. Färska siffror visar att ungefär ett av sju privatlån idag går till att finansiera kontantinsatsen.

14 procent av blancolån går till bostadsaffärer

Den exakta siffran på andelen blancolån som används för bostadsaffärer är 14%, detta enligt uppgifter från Svenskt Kvalitetsindex. Det är en mycket högre siffra än vad Finansinspektionen kom fram till i en översikt 2015. Enligt myndighetens översikt hade ungefär 5% av bolånetagarna under 2015 finansierat hela eller delar av kontantinsatsen med blancolån.

Det kan riktas frågetecken kring om undersökningarna har utgått från samma parametrar, men det torde stå klart att det har skett en åtminstone relativt stor ökning av ansökningar för privatlån i syfte att finansiera bostadsköp.

Inte oroväckande men viktigt att följa utvecklingen

Enligt Magnus Karlsson, som är analytiker vid Finansinspektionen, har myndigheten uppmärksammat att ökningen av antalet bolånetagare som finansierar bostadsköp med privatlån är relativt stor. I faktiska tal är utvecklingen emellertid inte oroväckande. Karlsson menar dock att det är viktigt att följa utvecklingen noga, särskilt vad gäller om amorteringskravet kommer att innebära en ytterligare ökning. Finansinspektionen kommer våren 2017 att lämna en rapport om utvecklingen på bolånemarknaden och i den förväntas myndigheten ge en konkret bild av i vilken utsträckning och till vilken grad privatlånen används för kontantinsats.

Enkelt och snabbt sätt att låna

Det finns givetvis risker med en ökad skuldsättning bland svenska privatpersoner. När skuldsättningen dessutom ökar i kategorin lån utan säkerhet finns skäl för nationalekonomerna att vara lite oroliga. Ett problem med privatlån i sammanhanget är att det är relativt lätt att bli beviljad ett sådant. Det beror i huvudsak på att räntan sätts individuellt, vilket innebär att långivaren kan justera priset/räntan utifrån låntagarens ekonomi. En låntagare med svag ekonomi behöver därmed inte automatiskt nekas lån. Långivaren kan ta höjd för en tänkt ökad risk genom att erbjuda en högre ränta.

Att det är enkelt att ta privatlån gör att behovet av att spara minskar. Saknas det en slant för att kunna betala upp till 15% av köpeskillingen är det “bara” att ta ett lån.

Andra syften är betydligt mer vanliga

14% av lånestocken för privatlån är en stor andel, men privatlån för kontantinsats är långt ifrån den vanligaste anledningen till att man ansöker om privatlån. Lån till köp av fordon är nummer ett bland användningsområden för lån utan säkerhet. På god andraplats kommer lån till renovering eller utbyggnad av bostaden eller fritidshuset.

Ingves tar ställning kring ränteavdraget

hus-stockholm

Vid det senaste mötet i riksbankens direktion beslutades att lämna reporäntan oförändrad på -0,50%. Det var ett väntat beslut med tanke på den senaste tidens svaga inflationssignaler. Vad som inte var lika väntat var att räntebanan justerades med målet att hålla reporäntan på rekordnivån -0,50% under en period på sex månader längre än vad som meddelades i september månads prognos. Riksbanken är av uppfattningen att inflationen börjar ta fart, men att uppgången behöver “fortsatt kraftfullt stöd”. Det inom citationstecken skrivna kan översättas med att räntan inte kommer att börja höjas förrän någon gång under 2018.

Politikerna måste ta tag i bostadsmarknaden

Något helt oväntat i sammanhanget meddelades under presskonferensen då reporäntebeslutet presenterades. I diskussionen kring risken med att lämna den rekordlåga räntan oförändrad poängterade riksbankschefen Stefan Ingves att hushållens skulder är en stor risk för svensk samhällsekonomi som helhet och att det krävs åtgärder från politiskt håll för att komma till bukt med en situation som kan betraktas som allvarlig. Som en sammanfattning kan sägas att Ingves menar att politikerna måste ta tag i bostadsmarknaden. Mer specifikt nämnde han att:

  • Bostadsbyggandet inte är tillräckligt
  • Regleringar försvårar
  • Skuldkvotstak bör införas
  • En översyn av ränteavdragen bör göras.

Ränteavdraget är lika med två räntehöjningar

På presskonferensen och i intervjuer efter densamma jämförde Ingves borttagande av ränteavdraget med den ökade boendekostnaden efter två räntehöjningar. Andemeningen är att dagens situation är ett utmärkt tillfälle att göra förändringar i möjligheten att göra ränteavdrag. Exakt hur och när det ska gå till nämnde Ingves emellertid naturligtvis ingenting om. Det ligger inte i riksbankschefens uppgift att presentera sådana förslag som ska initieras i riksdagen eller i regeringens departement.

Skuldkvotstaket

Vad gäller ett eventuellt införande av ett skuldkvotstak var riksbankschefen mycket tydlig. Han menade att han är av uppfattningen att regler kring ett skuldkvotstak redan borde ha införts.

När det gäller skuldkvotstaket finns idag inga konkreta förslag på bordet. Emellertid har det alldeles nyligen i Finansdepartementet tagits fram en promemoria om förslag till ny lagstiftning för att ge Finansinspektionen ett bredare mandat. De föreslagna reglerna kan antas vara ett första steg i arbetet mot att skyndsamt införa ett skuldkvotstak.

Ny prognos för styrräntan

I varje reporäntebesked presenteras en prognos för reporäntan de kommande tre åren. Nedan är prognosen som den ser ut efter det senaste direktionsmötet.

Kvartal K3 16 K4 16 K4 17 K4 18 K4 19
Ränta (%) -0,50 -0,50 -0,56 -0,15 0,36

Vad betyder rörliga räntor för privatlån?

rorlig-ranta

Privatlån löper med rörliga räntor, precis såsom gäller för majoriteten av de lånetyper som finns att tillgå för privatpersoner. Vad det betyder, är att räntorna kan ändras under löptiden. Det är något som många låntagare inte känner till alternativt inte lägger så mycket vikt vid, men det är viktigt att uppmärksamma att den ränta som gäller vid utbetalningstillfället inte behöver vara densamma en tid in på återbetalningstiden.

Månadsvisa jämförelser

Räntan på ett privatlån kan inte ändras dag till dag eller vecka till vecka. I stället är det vid månadsskiften som ändringar kan träda ikraft. Långivarna inom privatlån gör löpande avstämningar utifrån riksbankens reporänta (styrräntan) och vid förändringar i denna kan långivarna välja att justera sin egen utlåningsränta.

Hur stora förändringar i riksbankens reporänta som krävs för att en justering i långivarens räntor ska ske, är olika för olika långivare. Som genomsnitt kan dock sägas att förändringen ska vara på minst 0,25 procentenheter.

Hur slår en räntehöjning på ett privatlån?

Räntan på ett privatlån sätts i de allra flesta fall individuellt. Det behöver dock inte betyda att en justering av riksbankens reporänta ger exakt samma effekt för alla låntagare. Det finns normalt till exempel en korrelation mellan risknivån på ett lån och vilken effekt en höjning av styrräntan ger. Vi kan ta två exempel för att illustrera.

Exempel 1
Låntagare A har en individuell ränta på 5,50% på ett privatlån. Denna låntagare har en god ekonomi och lånet är mindre riskfyllt för långivaren. Vid en höjning av styrräntan på 0,50 procentenheter ökar låntagarens ränta till 6,00%.

Exempel 2
Låntagare B har en individuell ränta på 20%, vilket signalerar en sämre ekonomi. Långivaren adderar riksbankens höjning på 0,50 procentenheter och lägger dessutom till en extra riskpremie på ytterligare 0,50. Den nya räntan blir således 21%.

Informationsplikt

En långivare som justerar räntan, uppåt eller nedåt, måste informera låntagarna om ändringen. Denna uppgift är en central del i vad som kallas för långivarens informationsplikt. Informationen ska presenteras på ett sätt som gör att det är helt tydligt hur räntesatsen på lånet har ändrats, varför det har skett samt från och med vilket datum ändringen gäller. Vanligast är att långivaren skickar ut ett fysiskt brev med denna information.

Ovanligt att binda boräntan

En på fem, så många valde att binda boräntan vid nyteckning av bolån i augusti. Det visar helt färska uppgifter från statliga bolåneinstitutet SBAB. Av dem som omförhandlade bolån SBAB i augusti var det bara en på tjugo som inte valde den rörliga tremånadersräntan. Det är vid en första anblick kanske oväntade siffror, men de speglar ett risktagande på bolånemarknaden som har varit tydligt under flera år.

Tydlig trend

Trenden att bolånetagarna i stor utsträckning väljer bort alternativet att binda bolåneräntor har varit tydlig i flera år. Under sommaren märktes en mycket svag tendens till ett ökande antal bundna lån vid nytecknande, men enligt SBAB:s uppgifter för augusti är denna tendens nu inte längre aktuell.

Ser vi på ett lite längre perspektiv är andelen som idag väljer rörlig ränta, eller bunden ränta på tre månader om vi ska vara helt korrekta, på nya bolån, emellertid lägre än vad den var under 2015. Helåret 2015 och en bit in på 2016 översteg andelen klart 80%.

När det gäller gamla lån som omförhandlas eller villkorsändras är det mycket tydligt att bundna lån väljs bort. Närmare 95% av dem som har bundna lån som löper ut väljer att låta lånet övergå i ett tremånadersavtal. Denna siffra kan jämföras med det historiska genomsnittet (hos SBAB) som ligger på ungefär 85%.

Tabell: Nyutlåning 2013-2016 rörlig ränta

2013 2014 2015 Jun 16 Jul 16 Aug 16
71% 71% 82% 81% 77% 78%

Ökad räntekänslighet

En bolånetagare som har enbart rörliga bolån är mer känslig för förändringar i den allmänna räntebilden än den som har bundna lån. En plötslig höjning av riksbankens reporänta, med ökade bolånekostnader som följd, kan ge stora negativa effekter på hushållens löpande ekonomi.

Samtidigt finns idag få skäl att binda räntan, detta eftersom det har gjorts klart från riksbanken att den första räntehöjningen kommer att ske först sent under 2017 eller till och med i början av 2018. Den som idag betalar 1,50% per år enligt den rörliga tremånadersräntan kommer därmed, om inget oväntat händer, att betala lika mycket om ett år.

Vi har tidigare gjort en analys av hur genomsnittsräntorna för bolån för 2017, 2018 och 2019 kan komma att se ut (se här) när riksbanken börjar höja. Kontentan är att det är först under 2019 som rörliga lån kommer att närma sig 2,50%. Det finns självklart osäkerheter kopplade till vår analys, men klart är att de bolånetagare som väljer att inte binda sina bolån inte kan anses ta någon överdriven risk.