Ränteavdragets vara eller inte vara

ranteavdrag

Ända sedan den stora skattereformen 1990 har ränteavdragets vara eller inte vara debatterats flitigt. Vissa år är debatten dock mer på modet än andra, och just nu under hösten 2016 kommer ränteavdraget att bli en het potatis i politiken.

Det är Vänsterpartiet som har börjat höja rösten och man har gjort det med ett krav på att ränteavdragen snarast ska börja trappas ned. Läget är till och med så skarpt att partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson menar att ett lägre ränteavdrag måste genomföras redan nästa år.

Krav på snabb nedtrappning

Just nu pågår budgetförhandlingarna i regeringskansliet. Höstbudgeten ska sedan klubbas den 20 september i riksdagen. Som ett samarbetsparti till regeringen menar Vänsterpartiet att man ska ha inflytande över budgeten och ett av de krav man ställer upp är att åtgärder ska göras vad gäller ränteavdraget. Ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson menar att “det är rimligt att man lyssnar på den debatt som förs i samhället om bostadsbrist […]”, detta enligt en intervju i DN. De åtgärder som Vänsterpartiet kräver är en första nedtrappning under 2017 och en sänkning av maxtaket till exakt 100 000 kr per år och person.

Socialdemokraternas Veronica Palm är av samma uppfattning. Hon menar att den kapitalöverföring som ränteavdraget ger dem som äger sina boenden behövs för att bygga fler bostäder i offentlig regi.

Även Miljöpartiet väntas uppmärksamma att en omgörning av reglerna kan vara ett lämpligt steg för att få bukt med bostadsbristen, så det verkar onekligen som att frågan kommer att diskuteras.

Visst stöd från regionala S-förbund

Finansminister Magdalena Andersson har hittills inte uttalat sig specifikt i frågan, men hon har tidigare uttalat att den borgerliga regeringen under dess senaste mandatperiod gjorde ett misstag när den inte utnyttjade det gyllene tillfälle som uppstod när fastighetsskatten avskaffades.

Inom de regionala S-förbunden råder delade meningar. Ett par av dem är emellertid fast inställda på att en omreglering bör göras. De regionala förbunden i Stockholm respektive Skåne är två av dem.

20 år är lång tid

En första nedtrappning av ränteavdraget för lån kan enligt ovan komma att ske inom kort, även om inget är säkert. En fullständig utfasning kommer dock att ta mycket lång tid, säkerligen upp emot 20 år. Det är alltså inte så att det, även om regeringen skulle ta fram en budget med någon ändring av reglerna kring ränteavdraget, blir någon mer omvälvande förändring nästa år.

Stark ekonomi – men stora osäkerhetsmoln

lanefest

Kerstin af Jochnick, som är förste vice riksbankschef (det finns av någon anledning fyra stycken vice chefer), är inte den frontfigur i riksbanken som gör flest framträdanden i media, men hon är en flitigt förekommande talare hos bankerna. I ett tal för Handelsbankens ledning fredagen den 19 augusti presenterade hon uppgifter som både ger ledning till hur riksbanken ser på kommande räntehöjningar och hur ekonomin kan utvecklas som helhet.

Oroande skuldsättning

Att riksbanken ser orosmoln på den ekonomiska himlen till följd av den per capita höga skuldsättningen i Sverige är inga nyheter. En nyhet är emellertid att riksbanken, såsom riksbankschef af Jochnick meddelande i sitt tal, menar att det är viktigt att angripa orsakerna till den under lång tid ökande skuldsättningen inom “flera politikområden” (Källa).

Det är ett något vagt uttalande och vi kan nog lägga in en hel rad möjliga åtgärder i detta. Klart är emellertid att det verkar som att riksbanken gärna ser att politikerna börjar fundera på ett helt batteri av åtgärder.

För den som idag äger en bostad och den som funderar på att köpa en bostad kan vice riksbankschefens uttalande upplevas som bekymmersamt. De senaste åren har först införts ett krav på lägre belåning för fastighetsägare genom bolånetaket. Sedan infördes amorteringskravet med tvingande amortering på belåningsgrader över 50%. Vad som diskuteras nu är en skuldtakskvot, som skulle innebära att en bolånetagare inte får vara belånad över en viss multipel av årsinkomsten. Enligt preliminära förslag skulle kvoten ligga på mellan 6-8 gånger. För ett bolån på till exempel 3 miljoner krävs då en årsinkomst på mellan 375 000 kr och 500 000 kr.

Den låga räntan ger “lånefesten”

Ett begrepp som har blivit populärt för att beskriva den ökade skuldsättningen framför allt på grund av bolån är “lånefest”. Låga räntor, en god likviditet hos bankerna och en allmänt sett god ekonomi hos låntagarna är de tre faktorer som ligger bakom kalaset.

Detta var också något af Jochnick berättade om i sitt tal. Ekonomin i Sverige går bra och konjunkturen är stark. BNP-tillväxten är på väg upp och arbetslösheten sjunker. Samtidigt menar hon att det krävs att den positiva ekonomiska utvecklingen – med ökad inflation som en av följderna – fortsätter. Varje hack i kurvan kan innebära en försening av räntehöjningar med en fortsatt lånefest bland annat inom bolån som följd.

Negativ ränta på sparkonton i Tyskland

Den Europeiska Centralbanken (ECB) har de senaste åren genomfört aggressiva räntesänkningar för att stimulera den något ljumma ekonomin i EU. För strax över två år sedan inträffade det förhållandet att europeiska banker med möjlighet att placera pengar hos ECB plötsligt fick betala för förmånen att förvara kapital hos centralbanken. Vid det tillfället gick diskussionen varm kring när bankernas förluster skulle överföras till privatkunderna. Det dröjde dock fram till nu i augusti 2016 innan det första exemplet på negativ inlåningsränta dök upp.

Bayersk bank debiterar privatpersoner

Det är Raiffeisenbank Gmund am Tegernsee, som är en liten bank av sparbankstyp längst i söder i Bayern, som numera arbetar enligt principen att ECB:s negativa inlåningsränta ska föras över till privatkunderna. Sedan i början av augusti gäller att insättningar som överstiger 100 000 euro debiteras en negativ ränta på 0,4 procent. Vad det innebär rent konkret, är att det kostar en kund som sätter in exakt 100 000 euro en summa på 400 euro bara för att få fördelen att inte behöva förvara pengarna i kontanter. Varför 0,4%? Jo, det är exakt den minusränta som ECB debiterar de banker som sätter in pengar i centralbankssystemet.

Det är Bloomberg som har snappat upp den här historiska händelsen, och i en artikel har man intervjuat en styrelsemedlem i banken. I intervjun nämner styrelsemedlemmen Josef Paul att företagskunderna har haft negativ ränta en bra stund och att det inte borde vara någon skillnad mellan företagskunder och privatkunder med stora förmögenheter.

Josef Paul betonar att det är just de mest förmögna privatpersonerna som kommer att drabbas. Den gräns på 100 000 euro banken har satt upp är den lägsta gränsen även i framtiden. Banken kommer aldrig ta ut avgifter för insättningar på lägre belopp än så.

Minusränta på lönekonton även i Sverige?

I Sverige är det idag ingen bank som ens förbereder för att införa minusränta för inlåning från privatpersoner. Frågan har ställts till storbankernas verkställande direktörer flera gånger sedan Riksbanken sänkte styrräntan till under 0%, och varje gång har svaret blivit att minusränta aldrig kommer att införas. Den numera avpolletterade vd:n för Swedbank, Michael Wolf, uttalade till exempel i april 2015 att man gjorde “bedömningen att om vi skulle ha negativa inlåningsräntor för våra många kunder så skulle de inte vilja ha kvar pengarna på banken” (källa: Aktiespararna).

Skulle svenska banker ändå besluta sig för att debitera privatpersoner är det rimligt att tro att bankerna, liksom Raiffeisenbank Gmund am Tegernsee, väljer att ange ett tröskelvärde. Det kanske inte blir så högt som 100 000 euro, men det kommer förmodligen att vara ganska väl tilltaget.

Vågar jag låna när räntorna snart går upp?

Det verkar som att Riksbanken har sänkt klart och nuvarande reporänta på -0,50% är alltså botten. De flesta banker och bolåneinstitut har redan tagit höjd för en högre reporänta och har “smyghöjt” sina listpriser med någon tiondels procentenhet sedan botten i våras. En tiondels procentenhet är givetvis inte särskilt mycket, men i takt med att riksbanken höjer räntan under åren som går kommer höjningarna från bolånegivarnas sida givetvis att bli större.

För den som har tagit bolån de senaste åren har det varit oerhört billigt att bo. För dem med rörliga lån har varje räntesänkning medfört ett billigare boende och den som har bundit sina lån har fått historiskt låga räntor. Men, hur blir det nu när det verkar som att ränteutvecklingen har vänt? Vågar man köpa en bostad nu? Och hur ser det ut om ett par år?

Prognoserna pekar på fortsatt låg ränta

För att kunna besvara frågan i rubriken måste vi undersöka hur riksbanken ser på prognosen för räntebanan de kommande åren. Själva utarbetandet av prognosen är lite av en gissningsövning från riksbankens ekonomer, och den behöver normalt revideras kvartal till kvartal, men den är den data vi har att gå efter. Enligt centralbanken är prognosen att vi åter har nollränta i slutet av 2018 eller början av 2019. Det finns emellertid ett mycket stort osäkerhetsintervall och skulle inflationen plötsligt börja skena är sannolikheten att reporäntan i stället ligger på 1,5-2,0% i början av 2019.

Samtidigt kan riksbanken inte ensidigt börja höja räntan utan att ta hänsyn till det europeiska och globala perspektivet. Det finns inget som pekar på att till exempel ECB ska börja höja i närtid. Vissa ekonomer menar till och med att vi kommer att få leva med “superräntan” i mycket lång tid. Anna Breman, som är chefsekonom på Swedbank, är till exempel av uppfattningen att styrräntan maximalt kommer upp i 2% innan det kan bli dags att sänka igen.

Påslag på i snitt 2%

Med ovan som utgångspunkt kan vi mellan tummen och pekfingret räkna med att reporäntan kommer att ligga på följande nivåer för respektive år. Notera att det handlar om gissningar och du bör inte basera ett eventuellt bostadsköp på nedan uppgifter. I tillägg är det viktigt att notera publiceringsdatum för den här artikeln.

Kvartal 3-4 2016: -0,50%
Kvartal 1-2 2017: -0,50%
Kvartal 3-4 2017: -0,25%
Kvartal 1-2 2018: -0,25% – -0,10%
Kvartal 3-4 2018: 0,00%
Kvartal 1-2 2019: +0,00% – +0,25%
Kvartal 3-4 2019: +0,25% – +0,50%

Vad innebär då detta för dig som potentiell bostadsköpare. Jo, det korta svaret är att du, om du har behov av att köpa en ny bostad, inte behöver oroa dig för snabba räntehöjningar som påverkar din ekonomi i någon större utsträckning.

Bankernas och bolåneinstitutens påslag på utlåningen för bolån är i genomsnitt 2% över tid (avser tremånadersräntan). Det innebär till exempel att en styrränta på 0,50% i slutet av 2019 skulle motsvara en rörlig bolåneränta på 2,50%. Detta avser då listpriserna och det finns som alltid en viss “prutmån” på bolån.

10 procents sparränta – är det värt risken?

10-procent-sparranta

Vilken inlåningsränta erbjuder din bank? Visst är det väl 0%? Och, hur mycket får du om du binder medlen på ett sparkonto i ett år eller mer? Visst rör det sig om några tiondelar av en procentenhet? Det har inte gått riktigt så långt att vi får betala för att ha pengar innestående på transaktionskonton, något som den brittiska banken RBS har varnat för, men vi sparare får kallt räkna med nollräntor på vår inlåning i ytterligare ett par år.

Men, nischbankerna då? Jo, det finns nischbanker som kan erbjuda betydligt mer än nollränta, särskilt om du binder pengarna på ett år eller mer. På vår jämförelse av sparräntor kan du se till exempel att Marginalen Bank kan erbjuda betydligt mer intressanta räntesatser.

Den som vill ha en högre ränta än så på sina sparpengar ska sikta in sig på två andra segment av kreditbolag och finansbolag, nämligen dels så kallade inlåningsföretag och P2P-företag. Dessa är automatiskt mer riskfyllda eftersom de inte är anslutna till den statliga insättningsgarantin. Frågan är då om risken är värd att ta? I en artikel i Privata Affärer menas att risken är för hög. Ordet som används är till och med “lottsedel”. Är det då riktigt? Det kan vara bra med en mer nyanserad bild och nedan presenterar vi lite kort om inlåningsföretag och P2P-företag.

Inlåningsföretag ger upp till 10% i ränta

Tittar du på förstasidan på Ränta.com ser du att bolaget 4Spar erbjuder räntesatser på mellan 6,50 – 10%. Hur är det möjligt, undrar du kanske. Det finns två anledningar, nämligen:
1. 4Spar är ett inlåningsföretag som använder dina sparpengar i sin verksamhet inom utlåning
2. 4Spar är inte anslutet till insättningsgarantin.

Inlåningsföretag är sådana som använder inlåning på sparkonton som ett sätt att finansiera verksamheten inom exempelvis privatlån. Det finns inget annat sätt för dessa aktörer att låna pengar (storbanker kan till exempel låna av Riksbanken) och därmed måste sparkunderna erbjudas aptitliga räntor. Att räntorna kan vara på upp till 10% möjliggörs också av att utlåningsräntorna är ännu högre än så.

Vad innebär då egentligen det faktum att 4Spar inte är anslutet till Riksgäldens system för insättningsgaranti? I korthet innebär det att dina pengar går förlorade i händelse av bolagets konkurs.

Ett bolag sätts i konkurs i det fall det inte kan betala sina borgenärer. Både bolaget i sig och en borgenär kan ansöka om att konkursförfarande ska inledas. Den siffra i bolagets räkenskaper som är viktigast i sammanhanget är summan för bolagets tillgångar. Så länge det finns tillgångar finns också möjlighet att betala. Det kan därför vara intressant att titta på ägarbolaget 4finance AB:s finanser. I det senaste bokslutet går att utläsa att summan av tillgångar uppgick till cirka 360 miljoner kronor. En annan siffra att titta på är resultatet (vilket var +93 miljoner för helåret 2015). Dessa uppgifter, som du enkelt själv kan hitta vid en sökning på exempelvis Allabolag.se, är indikationer på stabila finanser.

P2P-utlåning

P2P, som är en förkortning av “peer to peer”, eller privatperson till privatperson på ren svenska, är ett begrepp som sedan något år tillbaka är aktuellt för utlåning. En aktör som använder sig av den här modellen har som affärsidé att sammanföra långivare med låntagare med syfte att dels ge långivarna högre ränta än vad de skulle få på ett bankkonto, och dels ge låntagarna bättre chanser till lägre räntor.

Lendify är en av de främsta aktörerna inom P2P-lending och en stor anledning är den konkurrenskraftiga sparräntan som långivarna kan ta del av. Snittåterbäringen för perioden 2015-07-01 – 2016-06-30 var 6,38%.

Precis som 4Spar är Lendify inte anslutet till insättningsgarantin. Anledningen är solklar; Lendify är inte en långivare i lagens mening, utan i stället en slags plattform där låntagare och långivare möts. Så, vad händer om Lendify skulle försättas i konkurs? Jo, Lendify kommer då att tvingas upphöra med sin uppgift som låneförmedlare, men själva låneavtalen upplöses inte automatiskt. Varje lån kommer att fortsätta löpa enligt de villkor som anges i låneavtalen.

Viktigt att notera med en långivare som Lendify är att varje lån i sig ger upphov till en kreditrisk och det är långivaren som står den risken, inte Lendify.